.

.

Så var den här, årets sista dag och jag kan blicka tillbaka på ett himla lugnt och behagligt år. Inte mycket till stress och det mesta har faktiskt flutit på himla bra. Samma sak med hela december, jul och allt, ingen stress faktiskt. Trots att jag fredagen innan julafton spontanshoppade en kalkon, och bjöd in familjen på kalkonmiddag till juldagen. Hela den dagen flöt också på väldigt lugnt och kalkonen blev himlans god om jag får säga det själv. Ni ska få receptet.

.

.

.

.

När jag kom hem från julottan på juldagsmorgonen hoppade jag i pyjamasen igen, kröp ned i sängen och sov några timmar till innan jag gick upp och dukade bordet. Jag hade planerat att träna på gymmet med Magnus, men insåg att då hade det blivit en himla stressig dag istället för en lugn och mysig sådan, så struntade i det och pös omkring hemma och fixade med mat och blommor och ljus och sådant istället.

.

.

.

.

Matsalsbordet dukade jag enkelt med sådant jag hade hemma. Bland annat återanvände jag den stora julbuketten med tulpaner och gjorde små bordsbuketter istället och servetterna lade jag bara lite slarvigt på tallrikarna.

.

.

Det som var lite speciellt var att jag använde några tallrikar jag hade i en påse i källaren. Tallrikar som tant Erna målade i början av 80-talet. Tant Erna levde tillsammans med farbror Arne, mannen som var tillsammans med min farmor efter det att min farfar hade dött när pappa bara var 11 år gammal. 4 år senare dog även farmor och pappa blev ensam kvar med Arne. Vet inte riktigt när Erna kom in i bilden, men hon fanns där när jag var liten och växte upp i alla fall. 1996 dog hon plötsligt och helt oväntat, samma natt som min mormor lämnade jordelivet. Så märkligt. Jag minns att jag tänkte att mormor inte ville resa ensam, till andra sidan, så hon tog Erna med sig.

.

.

.

.

Kram

Helena