.
.
Gokväll
.
.
Julaftonen igår firade vi som vanligt hos min svärfar som bor ett stycke utanför stan. Våra jular är väldigt traditionella och vi gör allt exakt likadant varje år. När Lillans systrar fortfarande bodde hemma var de med oss varannan jul fram till 16.00 och varannan jul från 16.00. Men de senaste åren har det blivit så att de varit med oss fram till runt 19.00 och därefter firat med sin mamma under kvällen.
.
.
Laguppställningen är oftast den samma, med undantag för några år då mina föräldrar och min systers familj varit med, eller de år då några varit utomlands eller sjuka. Vid några tillfällen har även mina svågrars föräldrar varit med. Summa summarum har det genom åren landat på mellan 16-27 personer. I år var vi 16.
.
.
.
.
Gissar att våra traditioner inte skiljer sig nämnvärt från andras. Börjar med julbord som brukar vara klart samtidigt som Kalle börjar på TV. Efter det spanas det hej vilt efter Tomten som v a r j e bjuder på världens show. Min svåger är en fena på dialekter och diverse brytningar. I år kom tomten från Danmark och i vanlig ordning var han sjukt festlig!
.
.
.
.
Julklappsutdelningen brukar ta ganska lång tid och ju fler personer, detso längre utdelning. Nu börjar det iofs att ordna upp sig eftersom det inte är några småbarn i släkten längre. Förr om åren när det typ var 7 barn mellan 1-13 år var det ju helt löjliga berg av klappar som delades ut. .
.
Efter klapparna är det ”fri lek” någon timma eller så, ända tills det börjar kurra i magen, då plockas maten fram igen, hehe! Däremellan står ett helt enormt gottebord framdukat. Min svägerska och svåger, och deras döttrar, tillverkar varje år helt galet mycket olika godsaker som man lätt äter tills man storknar. Det är Mozartkulor, knäck, trillingnöt, Bounty, kola, knäck, någon slags Snickers, saffrans biscotti, koladränkta popcorn etc etc.
.
.
.
.
En aktivitet som tillkommit de senaste åren är julklapps-spelet som vi kor vid 20.00 snåret. Kul grej och det går verkligen hett till emellanåt. Framåt 21.30 brukar vi vara nöjda och det är dags att åka hemåt. I år var det dock lite problematiskt eftersom vägen, som leder ut till ön där svärfar har sitt hus, delvis låg helt under vatten. Vattennivån i Mälaren är helt galet hög just nu, och trots att man försökt rädda/höja vägen, genom att lägga på makadam så var den bitvis säkert en 30-40 cm under ytan. En stackars bilförare, med låg bil, hade kört fast där ute i det mörka vattnet, och blockerade vägen ett tag tills bärgaren kom och drog loss honom. Efter det körde vi över det kritiska partiet, och fy farao vad läskigt det var. Så glad att det inte var jag som körde. Allt gick dock bra. Vi har en bil som är hög, väger hur mycket som helst och så har vi fyrhjulsdrift vilket förstås hjälpte till (men ändå så krängde den och slirade läskigt i det lösa makadamskiktet). Efter att det lilla spänningsmomentet gick vägen kunde vi konstatera att Julen 2019 blev allt vad vi kunnat önska oss.
.
.
Hoppas ni haft det härligt ni med!
.
.
Kram
Helena
Drömhus 