∼ innehåller annonslänkar till Apoteket ∼

.

.

Nu ska jag ge mig ut på tunn is här… För jag ska skriva lite om solbränna, solskyddsfaktor och malignt melanom.

.

.

Jag jobbade under tidigt 2000-tal på en onkologisk avdelning på Västerås Lasarett (numera Västmanlands Sjukhus Västerås). Under förmiddagsfikat en dag satt vi och småpratade om solande och malignt melanom. Då var det en överläkare i onkologi som sa att vårt användande av solskyddskrämer sannolikt var en av orsakerna till att förekomsten av malignt melanom ökar i Sverige. Hon menade kortfattat att vi genom att använda solkrämer vistas betydligt längre i solen än vad vi skulle göra utan solkrämer (eftersom hudens eget reglage och varningssystem med rodnad hud slås ut av krämerna), det gör att vi, oftast väldigt bleka, utsätts för uv-strålning i en utsträckning som inte är hälsosam för oss och som kan orsaka malignt melanom. Pigment i sig skyddar mot skadlig uv-strålning, så en långsam uppbyggnad av solbränna, utan solskydd och utan rodnad hud är det allra bästa skyddet mot samma sjukdom.

.

Detta var alltså runt 2001-2002 när 80 och 90-talets ”solhets” med Hawaiian Tropics sololjor, och solaribäddar i var mans källare, hade övergått i ett solskyddsfaktorspromotande utan dess like. Smorde du inte in dig själv och framförallt barnen i solskyddsfaktor (så att ni kunde vara ute i stekande medelhavssol från 10 på morgonen till 16 på eftermiddagen på solsemestern) så var du per deffiniton en idiot! Visst, måttlighet i solen nämndes i förbifarten, men det var ändå solskyddskrämen som var grejen. För egen del var jag färgad av överläkarens ord men kände mig kluven varje gång vi reste utomlands. Jag tyckte att det hon sa lät rimligt i allra högsta grad, men hade alla andra (typ Strålskyddsmyndigheten) som promotade användande av solkyddskrämer fel? Jag bestämde mig för att i grunden inta samma hållning gentemot solskyddskrämer som överläkaren hade. Ändå smorde jag in min tokbleka familj i solskyddsfaktor 50 (så att vi kunde vara ute i solen hela långa dagen…) när vi åkte till tex Brasilien i 3 veckor en gång i januari månad… Den insmörjningen resulterade i att vi alla var lika bleka när vi kom hem som när vi åkte dit. Vilket alltså innebar att vi hade spenderat många många timmar i solen helt oskyddade utan tillstymmelse till skyddande pigment…

.

De senaste 10 åren kan jag säga att jag använt mycket måttligt med solkräm både på mig själv och Lillan. Det är dock inte helt enkelt, eftersom jag av och till faktiskt av andra anses som försumlig eller en idiot rätt och slätt. Lillan har sällan, ja nästan aldrig faktiskt, blivit röd av solen och ändå tjatas och tjafsas det från olika håll om att ”Du måste smörja henne!”. Till och med skolan har varit på henne om att hon måste ha solskyddskräm med sig dit. Det är då inte helt enkelt för en mamma att förklara för sitt barn att hon faktiskt inte alls behöver smörja in sig för att vistas någon halvtimma-timma här och där (under maximalt 20 skoldagar på våren), på en skolgård som till stor del är bevuxen med träd. Utan att det istället bara är bra att sakta bygga upp lite färg inför sommaren samt att det D-vitamin som bildas i hennes hud när hon exponeras för solljus är viktigt för henne och skyddar mot en rad olika sjukdomar.

.

Ibland orkar man dock inte vara i opposition och då är det enklare att bara smörja in henne ”för syns skull”, men ändå förstås hålla sig till ”måttlig med tid i solen och blir du röd får du vara i skuggan konceptet”. Jag vet inte om överläkaren på onkologen var före sin tid, eller om det är så att starka kommersiella intressen stått i vägen för forskning och beprövad erfarenhet, men sedan ett antal år så verkar det i alla fall som att ”hennes” tes börjar att vinna mark, och den ena studien efter den andra visar att solskyddskrämer inte skyddar mot den allvarligaste cancerformen malignt melanom. Det verkar faktiskt snarare vara helt tvärt om, att det utsätter användaren för en ökad risk (iom att det blir möjligt att vara i solen mycket längre).

.

Nu ska jag tillägga att det, som nästan alltid, finns olika studier från olika länder som visar olika resultat. Anledningen till det kan förstås bero på en rad faktorer, som hur studien genomförts, vart på jordklotet den utförts och kanske viktigast av allt… vem som beställt studien och vem som står som avsändare… Flera stora studier i Sverige visar ändå samstämmigt att solkrämer inte skyddar mot malignt melanom (men gör det mot basaliom och skivepitelcancer). Sedan är det upp till var och en att finna sin övertygelse och vara trygg med den. Jag väljer hur som haver att följa den inslagna vägen och fortsätter använda solkräm väldigt sällan. Och ju mer jag läser om det ju mer övertygad blir jag om att jag gjort helt rätt, även om jag emellanåt fallit offer för grupptryck och ”the easy way out”.

.

∼∼∼∼∼

.

Efter 3,5 månad med konstant solbränna (dock ej bränd) känns det lite halvtrist att tänka på att den bruna fräscha färgen snart är ett minne blott. Dags att köpa hem en bra brun-utan-sol-produkt alltså. Finns massor av olika på marknaden i priser från några 20-lappar upp till många hundra kronor. Själv brukar jag använda den här. Några små klickar varje dag i ansiktet ger huden lite glow utan att för den skull göra den 90-talsbrun. Perfekt nyans och luktar gott gör den också.

.

.

Just nu har Apoteket 50% rabatt på brun utan sol från Apoliva. En som är mer intensiv här, och så den som är lite ”mildare” här.

Sedan har jag hört att de här dropparna från Löwengrip ska vara mycket bra. Har inte provat själv men tipset kommer från en säker källa 🙂

.

.

Kram

Helena

.

.