• 

.

.

Hej nytt år och hej trogna bloggläsare. Hoppas att ni haft fina helger och att ni firade av 2020 rejält (med era närmaste). För många är bokslutet 2020 en sorglig historia, och jag känner verkligen med släkt och vänner och alla andra som haft det svårt under året. Ensamheten har för många varit fruktansvärt tärande och än värre har det varit för dem som mist sina älskade. Måtte 2021 bli månvarv bättre i det avseendet.

.

.

För egen del har 2020 varit ett annorlunda, men också ett mycket bra år. 2019 var inget vidare, ett år som för mig personligen går till historien som ett typiskt mellanår. Jag var sjuk länge i början av året och fick liksom aldrig riktigt upp farten det året. 2020 däremot började på topp och jag har känt mig stark och framåt hela året, trots allt elände runtomkring.

.

.

• 

.

.

Vad är det som har varit så bra under året? Jo, för det första och allra allra viktigaste, så har vi varit friska hela året. Jag hade bihåleinflammation under sportlovet men det är också det enda. I övrigt har familjen tickat på friska och pigga som ett gäng Duracellkaniner. Vi har också haft den stora lyckan att inte drabbas av några allvarliga sjukdomar (ta i trä…) i släkten. Tacksam är en rejäl underdrift…

.

.

Under året har jag skött om min kropp och tränat på bra, i alla fall fram till sommaren, eller slutet av sommaren när tiden plötsligt inte fanns där för utpräglad träning. Det har sannolikt med att göra att jag i maj hade den fantastiska möjligheten att kunna köpa en hett efterlängtad ponny till vår dotter. Vilken lycka! Den lyckligaste dagen i hennes liv tydligen. Den 8e maj rullade vi från Stockholm mot Västerås med vår bländvita underbara lilla ponny i lastbilen, och efter det har inget blivit sig likt. Det är livskvalitet på riktigt. Inte bara ponnyn och hästeriet i sig, utan den tid Tilda och jag spenderar tillsammans i stallet varje dag, de nya vännerna vi fått, den friska luften och den härliga atmosfären på Näs, den utveckling jag ser hos Tilda, inte bara på hästryggen och i stallet utan även i övrigt. Hon har vuxit så med uppgiften och gått från att vara ett litet barn till att bli en ansvarsfull och målinriktad tjej med en nyfikenhet, ett driv och en energi som är få förunnade.

.

.

2020 var också året då mamma var färdig med livet i villan hon bott kvar i sedan pappa dog 2016. Ny lägenhet är inköpt och ett helt liv har nu gåtts igenom, sorterats och packats ned. Trots att mamma aldrig aldrig klagar, förstår jag att det har varit en plågsam resa för henne. Min duktiga fina, superstarka mamma som gjort allt själv då vi knappt kunnat träffas pga pandemin. Om 15 dagar flyttar hon in i den absolut mest perfekta lägenhet vi någonsin kunnat drömma om. Allt är sprillans nytt och snyggt, med både egen liten tomt med stor altan på baksidan samt uteplats med egen ingång direkt in i lägenheten på framsidan. Lägenheten ligger supercentralt här i stan och det tar max ett par minuter för mamma att gå ned på stan. Från oss till henne tar det 5 min på cykel. Och vet ni vad som är grädden på moset? Vägg i vägg med mamma bor redan min fantastiska svärmor i en exakt likadan lägenhet!!! Vad är oddsen på det liksom? Hur blev det så? Det är en helt osannolik historia av tillfälligheter som jag ska berätta om för er en annan gång.

.

.

Nåväl, tillbaka till året som gått, vad mer har varit bra för mig eller oss i familjen? Vi har jobbat hemma både Magnus och jag och varit tillsammans sååå mycket. Vi har kört PW på luncherna och tagit 10-kaffet tillsammans i vardagsrummet på övervåningen. Jag älskar det och tänker att gud vad det livet passar mig. Vill bara vara med honom och Lillan hela tiden. Vi har så roligt ihop. Här hemma och i huset i Lofsdalen har det i princip inte hänt något nytt under hela året. Inget har flyttat in och inget har flyttat ut och vi har varit nöjda med det. Fint med det vi har liksom. Vi har dock beställt en efterlängtad soffa som förväntas dyka upp här mot slutet av januari och det ser vi såklart fram mot.

.

.

På jobbfronten har det också gått väldigt bra för mig hela året. Stora jobb i både Mellanöstern och Göteborg som mestadels fått skötas digitalt. Har blivit en mästare på Zoom-möten med engelsktalande beställare och hantverkare kan jag meddela (svenska hantverkare i Göteborg dock). Det är inte det enklaste, och det är inte gjort på en handvändning att samtidigt som 830 kvm villa ska byggas om och inredas, rita/planera och bygga en jätteträdgård med en pool på 17 x 6 m, ett gigantiskt utekök, en japansk meditationsdel, en lekplats, en medelhavsträdgård, en vindruvspergola, en loungedel, en matplats, och, en i poolen nedsänkt sittgrupp med eldstad i mitten! Phu! Det är svårt att göra det om man emellanåt kan åka till bygget i Mellanöstern men att göra det helt och hållet från Sverige, är ännu svårare. Sjukt kul ändå! Såklart behövde jag hyra in en medhjälpare under hösten, för även här hemma i Västerås fortsatte jobben att droppa in. Några villarenoveringar, ett par barnrum, två vardagsrum, alla mäklarstylingar, uppstarten för det stora kontoret som ska renoveras, ytterligare ett kontor osv, osv. Otroligt glad och tacksam för det förtroende mina kunder visat mig. Tusen tack till er!

.

.

2020 var också året då jag aktivt började investera och flytta runt mina pengar på Börsen. Ni vet, köpa och sälja aktier. Ja men hur kul är inte det då? Och med en utveckling på runt 70% upp sedan start (för några år sedan då jag köpte mina första aktier) slår jag faktiskt fonderna jag äger med hästlängder! Hörde jag ”daytrader coming up”, hehehe!

.

.

• 

.

.

Ja det här var bara ett litet axplock över saker som gjorde mitt 2020 fantastiskt. Nu går vi in i 2021 och mycket är osäkert. Hur blir det med pandemin, vaccinet, arbetslösheten, Börsen? Kommer jag kunna resa ned till Mellanöstern, eller kommer jag att få se huset och trädgården bli färdigställda bara på bild och film? Kommer det att bli bra där med alla val? Kommer mamma att trivas i stan? Kommer hopptävlingarna som blivit inställda komma igång så att Tilda får tävla med Shanaia ett sista tillåtet år som 13 åring? Kommer vi hitta en ny drömponny, modell lite större, till hösten? Kommer det byggprojekt som vi själva planerar kunna sjösättas? Kommer det bli bra med nya soffan? Kommer jag kunna fortsätta driva mitt företag framgångsrikt – kommer fler att anlita mig? Frågorna är många, både de stora viktiga, men också de små frågorna. Ja, den som lever får se, och då är vi tillbaka till början på något sätt, att det liksom ändå är hälsan som är det viktigaste. Kommer vi att få fortsätta vara friska, tänker jag då?

.

.

Kram och GOTT NYTT ÅR!

.

.

Helena