Prommis på fjället – men vad gör syrran?

Syrran till höger har inte gått någon bloggskola men hon tycks ha snappat upp hur benen ska vara på bild ändå, haha!

Rejält kyligt var det häromdagen när vi knatade runt på fjället i Lofsdalen. Samtliga var ordentligt klädda så det gick verkligen inte någon nöd på oss även om det bet rejält i kinderna. Såklart var det underbart skönt när vi kom tillbaka in i den härliga stugvärmen efter någon timme ute i snålblåsten. Vi har det alltid lite extra varmt i stugan eftersom jag är en fryslort. Runt 23-24 grader är bäst tycker jag. Då kan jag gå barfota 🙂 Sovrummen är svalare vilket är skönt när man ska sova.

Vi brukar dra ned till runt 17-18 grader när vi åker hem. Det har vi börjat med de senaste åren sen vi tagit hjälp av Lofsdalens stugtillsyn. Det är så himla perfekt med den tjänsten. Bara att ringa upp och meddela vilken dag vi kommer, så går de in i stugan och brassar på värmen. De brukar tända utebelysningen också, och några lampor inne. Älskar det, känns så välkomnade och mysigt när det lyser och är varmt och gosigt när man kommer upp. På vintern har vi snöskottning via dem också. Suveränt! Ni anar inte hur mycket snö det varit ibland när vi kommit upp mitt i natten. Inte det roligaste att då sätta igång och pulsa i meter hög snö för att komma ned till stugan…

.Min skidjacka kommer här ifrån

Min skidjacka finns här (adlink)

.Min skidjacka kommer här ifrån (adlink)

Social distansering råder och mami får hålla sig på avstånd från oss. Stackars liten mamma, hon har inte lämnat kommungränsen sedan i mars och behövde den här lilla resan så evinnerligt väl. Både syster och jag har varit sjuka och testat oss för Covid-19 och ingen av oss hade det. Nu är vi helt friska och det kändes som att vi faktiskt kunde göra den här resan utan att riskera mammas hälsa. Hon satt bak i bilen, hade eget rum och höll sig en bit ifrån oss hela helgen. Vi träffade dessutom inte på en enda levande själ under vistelsen i övrigt.