.

.

Jag brukar alltid vara så noga när vi ska ha kalas, det ska städas, dukas fint, och planeras och styras upp, och det ska vara ”finkläder” på osv. Det blir bäst så tänker jag. Och så blir det nästan alltid samma sak. Jag stressar ihjäl mig och blir sur och tvär och så känner jag mig aldrig riktigt nöjd. Det kunde ha gjorts finare, bättre och mer välplanerat. Vi kanske skulle haft mer mat, roligare dukning, bättre välkomstdrink osv osv… Och trots en massa planering så hinner jag aldrig fixa håret, och så blir jag irriterad för det…

.

.

I fredags när vi hade kalas för Tilda sänkte jag garden och lät det bara bli som det blev. Lagade lite mer mat än vanligt bara och så slängde jag på en duk på bordet i trädgården. Jag bytte stallkläderna mot vita jeans och en blus och så slängde jag upp håret i en toffs. Tillräckligt så, tänkte jag. Vi bjöd hit Tildas systrar, inklusive en pojkvän, och så de äldre, de som bara kan komma när man kan vara ute. Tildas moster och fastrar, med respektive, och kusiner fick stanna hemma. Tyvärr. Det hade blivit för många och för risky.

.

.

.

.

Regnet hängde i luften men inte en enda droppe föll på hela kvällen. Vilken flax!!! Lillan hade önskat grillad kyckling, klyftpotatis, tzatziki och grekisk sallad (som jag glömde oliverna till). Så grillat grekiskt fick det bli.

.

.

Det var lite svalt i luften och några var lite kulna, så jag plockade upp en dröse kuddar och filtar från stylinglagret i källaren. Inget genomtänkt matchigt, utan rosa, blått, beige, grått, vitt och mönstrat om vartannat. De äldre placerades på behörigt avstånd från varandra vid bordet, vi andra hade fri placering. Några satt på muren med sin tallrik i knäet, någon annan i soffgruppen. Så cirkulerade vi. Och hade så trevligt.

.

.

.

.

Födelsedagsbarnet (i mina skor) och hennes systrar dansade fuldans och tokade sig, och det blev en alldeles förträfflig avslappnad och helmysig kväll med en supernöjd nybliven alldeles ljuvlig liten 12-åring, som framåt midnatt somnade med ett leende på läpparna. Och ja, visst kan man ha härliga kalas utan att stressa livet ur sig och ha allt minutiöst planerat. Det blev liksom himla bra ändå.

.

.

.

.

Förresten var det en sak som var himla bra planerad… Fikat! I vanlig ordning så stod Tildas mellansyster för godsakerna. Hon är en riktig fena på att baka (det vet ni vid det här laget), och hade med sig en massa godsaker. Men det var så mycket gott att det är värt ett eget inlägg 🙂

.

.

Kram

Helena