Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Cellbes, Åhlens, Ellos och Gina Tricot

.

.

Ja men då var det dags för det där inlägget då jag ska berätta om vårt äventyr ute i mors lilla Olles skog, och Bear’s Den (björnens ide)… Ligger i Lofsdalen, i Härjedalen, björntätaste länet i hela Sverige faktiskt.

.

.

I flera år har vi sagt att vi måste boka in en natt i Lofsdalens Bear’s Den, men det har aldrig blivit av. Lillan är sjukt rädd för björnar så det fick liksom lov att bli när inte hon behövde följa med. Och det är ju inte så ofta det går att lösa när vi är i Lofsdalen. Men förra söndagen kom Lillans ena storasyster upp til oss och plötsligt fanns chansen att sticka iväg en natt på tu man hand.

.

.

Bear’s Den är sjukt poppis och nästan alltid fullbokat (så var ute i tid om du vill boka är ett hett tips), men vi hade tur och det fanns en natt ledig nu i veckan. Bear’s Den är den enda björnspaningen i den här formen som finns i Sverige, kanske i hela Europa, vet faktiskt inte, men det kommer i alla fall människor från hela världen hit för att titta på björnar i den stugan. Lite coolt ändå, i lilla Lofsdalen liksom.

.

.

Hur går det då till under en natt med björnspaning? Jo vid 17.30-snåret mötte vi upp med Emil, som driver Bear’s Den och Karins Sportbod, utanför… Karins Sportbod förstås 🙂 Efter lite kort information om bra saker att tänka på för bäst förutsättningar att faktiskt få se björn, drog vi iväg ut i urskogen. Emil först och vi efter.

.

.

.

.

Efter 10-15 min på skumpiga grusvägar var vi framme där vi skulle lämna bilen för att gå till fots de sista 500 metrarna till stugan. Vi stängde bildörrarna tyst, och hade förberett så vi slapp öppna den pipande bakluckan på bilen för att få ut vår packning. Sen gick vi under tystnad över stock och sten tills vi nådde vårt mål. Emil hade tipsat oss om att fixa allt som ska fixas när man gör sig hemmastad i en stuga för natten, direkt, så att vi sen bara kunde sitta tyst och vänta. Vi bäddade, dukade upp lite charkisar och så öppnade vi en flaska vin innan vi satte oss till rätta i det mysiga ”spaningsrummet”. Ett rum där det förutom fönster fanns ett antal ”tygstrutar” där man kunde sticka ut sitt kameraobjektiv om man ville.

.

.

.

.

Jag hade tagit med några tidningar och min dator eftersom jag tänkte göra några inlägg under kvällen och uppdatera kring vad som hände utanför stugan. Finns säkert gott om tid för det tänkte jag. Det blev inte så…

.

.

Vi hade inte suttit ned många minuter när Magnus plötsligt väste – Björnen är här!!!

.

.

.

.

Och där ute i skogen, med kursen ställd rakt mot stugan, kom hon lufsande som i en saga. Köla, 3 år och ca 85 kg tung, och så fin. Klockan var inte mer än 19.30 och kvällen hade startat storartat med en fin fluffig och stor nalle som vi båda fotade som galningar. Bäst att gå loss med våra kameror här tänkte vi, för det här kanske är den enda skymt av björn vi får. Vi kunde ju inte ana att bara en halvtimme senare skulle en annan spelare dyka upp och Köla blev bortmotad i full galopp. Vid 20.00 var det nämligen dags för en annan hona att göra entré utanför stugan, och med sig hade hon sina två små nalleungar. Alltså så himla söta o ch busiga!

.

.

.

.

För bra för att vara sant sa vi till varandra, och anade föga att vi 5 timmar senare faktiskt skulle gå och knyta oss, trots att Köla fortfarande nosade runt utanför stugknuten, så mätta på björnupplevelser att det kändes helt ok att vi missade ytterligare björnshow. Då hade vi haft björnar att spana på av och till under hela kvällen. De kom och gick och så kom de tillbaka igen. Vi var så upptagna av att titta på ”björnshowen” att vi glömde bort både vin och charkisar. Vid midnatt upptäckte vi att det fortfarande fanns vin kvar i flaskan. Vi hällde upp det och så satt vi tysta i den ljusa norrländska somamrnatten, smuttandes på vinet, med armarna om varandra och tittade på det vilda rovdjuret som lade sig tillrätta att vila i gräset 10-15 meter från stugan vid skogsbrynet där myren tog vid. Behöver jag säga att det var magiskt… magiskt.

.

.

Sista bilden på Köla innan vi gick och lade oss.

.

.

I stugan fanns sovsäckar, men vi tog med oss egna täcken och lakan och sov supergott resten av natten. När vi vaknade åt vi några smörgåsar som vi fått med oss av Emil och packade ihop våra saker. Vi var långt ifrån så tysta som vi var kvällen innan, haha! Nu handlade det mer om att förvissa sig om att nallarna  i n t e  var kvar utanför när vi öppnade dörren och lämnade stugan.

.

.

Jag hade min bästa regnjacka från Tretorn (finns hos Cellbes här) på mig eftersom regn hade utlovats, men på oss sken solen nästan hela tiden! Citrongul hoodie från Åhlens här,  gamla Hunterstövlar här. och jeans här.

.

.

När vi kom tillbaka hem hade tjejerna gjort frukost till oss, och Lillan, hon var överlycklig att vi hade överlevt!

.

.

För att avsluta det här inlägget så måste jag bara rekommendera den som känner sig det minsta sugen på att testa en natt i Bear’s Den att inte tveka utan bara göra det. Ni kommer aldrig att ångra er och får ett minne för livet.

.

.

Kram

Helena