Innehåller annonslänk till Flattered

En selfie på damernas på Grands toa det är väl en klassiker inte sant? Hahaha! Som nästan allt jag använt i sommar så är också denna klänning gammal, säkert 5-6 år, men jag gillar den och den är sval, luftig och härlig. Sandaler från Hermes, men liknande, jättepoppis sandisar finns här.

.

.

Hallå där, hur har vi det? Finfint här i alla fall. Sitter i bilen på väg till Lofsdalen. Sista delen av sommarens semester inleddes i fredags. Magnus och jag åkte då till Stockholm ett dygn, på tu man hand. Vi gör det varje sommar. 1 eller 2 dagar i huvudstaden då vi bara glider runt, äter gott och tar dagarna som dom kommer. Så härligt! Och nu är vi alltså på väg till huset i Lofsdalen.

.

.

Måste bara få berätta den sjukaste roligaste grejen som vi bevittnade igår när vi åkte hem till Västerås från Stockholm. Alltså det är ju egentligen omöjligt att återge situationen, men om du börjar läsa med en känsla av typ ”Torsk på Tallin” eller liknade i kroppen så kanske du kan få en hint om hur jäkla komiskt det var.

.

.

Sträckan Stockholm – Bålsta trafikerades med buss eftersom rälsen var avstängd. Vid busscentralen strax bredvid tågstationen rådde ett påtagligt kaos med människor och bussar huller om buller. Det var runt 30 grader varmt. Alla var svettiga och irritationen låg som en het bris över hela området. Alla resande ville bara så snabbt som möjligt in i de luftkonditionerade bussarna, men chaufförerna envisades med att packa allt bagage själva, och det tog tid och var förstås också jobbigt för dem i värmen.

.

.

”Vår” busschaufför var en av dem som inte kunde hantera den uppkomna situationen särskilt bra. Han frustade och muttrade och flög fram och tillbaka med tunga väskor, rullatorer etc. Han var högröd i ansiktet och svetten lackade, trots att han försökte svalka sin vältatuerade överkropp genom att knäppa upp skjortan till naveln. Jag gissar att de välanvända och antagligen supervarma mc-bootsen från 80-talet, ni vet den där varianten med avhuggen tå och typ en sele runt ankeln, inte gjorde saken bättre. Han såg arg ut och bossade runt med hög röst. Plötsligt hör jag honom skrika till en liten dam med en matpåse i handen – Tror du att det är någon jävla restaurangvagn det här? Jag trodde knapp att det var sant. Hörde jag rätt? Men han fortsätter – Någon slags jävla planering får du väl ändå ha, du visste väl för faaaan att du skulle ut och resa idag! What!!! Vad säger han??? Är han helt knäpp eller???

.

.

Till slut sitter samtliga där på bussen i alla fall och jag frågar Magnus om han hörde busschaufförens utfall. Jodå, Magnus hörde det han med, och så fnissar vi lite åt att han liksom tappade det helt där i värmen. Precis då hör vi hur högtalarna rasslar till och ut ur dem strömmar en arg bullrig röst, som på utpräglad Stockholmska förkunnar följande:

.

.

– Jaha, då var vi på väg och sätt på er bältena, för det är det LAG på!!!! Och äta det är det INTE särskilt tillåtet att göra på den här bussen ska ni ha klart för er, det har det aldrig varit!!!  Jag jobbar 15 timmar om dan, och ni ska inte tro att jag får sova på natten, för då får jag ligga på knä i bussen och skrapa torkad mat från mattorna, och det är inte så jävla kul, men så är det, så nu vet ni, så INGEN MAT!!! .

.

Snacka om att han hade tappat det helt! Magnus och jag skrattade, i smyg, så tårarna rann. Alla andra satt som små dagisbarn på helspänn i bussen. Livrädda! Det kändes som att vi var med i Dolda kameran, Torsk på Tallin eller möjligen Med Glenn Killing i Manegen eller något sånt. Jag är övertygad om att den arga chauffören hade slängt av oss från bussen om han upptäckt att vi skrattade åt honom. Så himla sjukt. Vi skrattar fortfarande åt det hela! Fick bara lov att dela med mig 🙂

.

.

Kram

Helena

.