.

.

Godmorgon

.

.

Idag är det knappt 1,5 månad kvar till 1:a advent och det står alltså inte på förrän lådorna med advents- och julpynt på vinden ska plockas in i stugvärmen och dammas av för den här gången. Inför varje jul är min intention att jag ska vara ute i god tid med planering pyssel och allt sådant, så att december månad kan ägnas åt familjemys och tända ljus. Jag blir bättre och bättre på det för varje år, men har en bit kvar till de mest hängivna ”early christmast pimpers” som börjar förberedelserna redan i oktober. Ja det är sant, de börjar redan första veckorna i oktober! Jag har skrivit så många julreportage från fantastiska julhem, och många av dem menar att de faktiskt börjar förbereda och pimpa så snart september övergått i oktober. Jag är väl inte riktigt där ännu, men mörka trista november kommer jag definitivt ägna åt att förbereda adventstiden. Gjorde det förra året och det var riktigt mysigt. Julen blev så lång och härlig. Vi hade som ni kanske minns julbord för släkten här hemma redan runt 5 december, så november var vigt åt att laga mat och fixa.

.

.

Inför förra advent uppdaterade jag för första gången på många många år adventsljusstaksbeståndet i fönstren. Jag älskar traditionerna runt jul och julen blir ingen jul om jag inte får plocka fram samma saker varje år. Förra året var det två av de gamla ljusstakarna som hade lämnat in så jag hade inget annat val än att köpa nya. Den ena av dem som hade slutat fungera ska jag förvisso i år lämna in för att få lagad. Den kommer nämligen från min pappas barndomshem och är från 40- eller 50-talet, och den har följt med mig i hela mitt liv. Mamma och pappa hade den alltid i köksfönstret när jag bodde hemma, och när jag flyttade hemifrån fick den följa med mig till min första egna lägenhet. Efter det har jag alltid haft den i köksfönstret där jag bott. Den gamla ljusstaken var från början brunbetsad, sedan målade pappa den röd på 70-talet, och när jag fick den blev den först vit för att några år senare bli silverfärgad. Gissar att den kommer att målas vit igen i år om någon elektriker lyckas kicka igång den 🙂

.

.

Min pappa var oerhört händig och fixade precis allt från att bygga altaner och stenmurar till att laga dammsugare, hårtorkar, plattänger, symaskiner och allehanda annan elektrisk utrustning som gick sönder under min uppväxt. Jag själv är faktiskt också skapligt händig och det är jag som har ansvar för allt tekniskt och elektriskt (utom nätverk, högtalare och tv-apparater) här hemma. Blir det stopp i avlopp eller krångel med pannan eller något annat ”hands on” i huset ja då är det jag som fixar det. Dock har jag mina begränsningar och många gånger skrattade jag och pappa åt den gången för många år sedan då jag plockade upp den nyss nämnda adventsljusstaken ur källaren och upptäckte att den inte fungerade. Otålig som jag är orkade jag inte vänta till dagen därpå när pappa kunde hjälpa mig, utan beslutade mig för att ”laga” den på egen hand. Jag hade fått för mig att det var glapp någonstans och kom på den briljanta idén att pilla ned en liten bit aluminiumfolie under varje lampa. Ja ni förstår ju själva vad som hände när jag satte kontakten i väggen och satte på strömbrytaren… Det bara small till i lägenheten och så blev allt svart… Herre Gud, det hade ju kunnat sluta i katastrof! Nåväl, den här gången lämnar jag ljusstaken till en elektriker eftersom pappa inte finns längre och kan hjälpa mig. Han dog för 2,5 år sedan och ljusstaken är förstås ett ännu mer kärt minne för mig nu.

.

.

.

.

Hur som helst köpte jag de här två nya ljusstakarna förra året och de är väldigt fina. Höga och spetsiga, enkla utan krusiduller. De passar så bra in i våra höga fönster där det mesta faktiskt ser väldigt litet och pluttigt ut. Om ni gillar ljusstaken kan jag tipsa om att den finns hos Campadre här (annonslänk) just nu för 379 kronor istället för 579. Himla bra pris, och jag lovar, man får  m y c k e t  adventsljusstake för pengarna!

.

.

Kram

Helena

.

.