Hej näst sista dagen på året!
Nu börjar man att märka att man är utvilad och har varit ledig ett tag. hoppade i säng ganska tidigt igår kväll och vaknade vid 2-snåret. Superpigg! Typiskt… Var vaken till bort åt 6-tiden då jag somnade om. Innebär alltså att jag är lite halvseg just nu.
Jaha, vad gör man då mitt i natten när man vaknar och inte kan sova. Surfade runt och hittade något att handla. Något jag tycker mig vara värd efter följande historia:
Som ni vet tappade jag min telefon i en toalettstol på ett hotell för några veckor sedan. Den blev naturligtvis stendöd och jag var förtvivlad. Kollade med mitt försäkringsbolag, som jag förövrigt kommer att konkurrans-utsätta efter den här historien, och det visade sig att jag hade en självrisk på 8500 kr. Lika mycket som en ny telefon skulle kosta. Jag blev naturligtvis förbenad… Jag menar hallå, 8500 kr i självrisk vad är det för ett skämt? Telefonen ägs av mitt bolag och tydligen är självrisken något helt annat för företag. Morrr!!!
Hur som helst, jag hade ingen telefon och det var ett stort problem. Funderade på om jag skulle få lov att köpa en billig variant av någon äldre modell. Surt eftersom jag hade haft en Iphone 6 plus…
En kväll, när jag hämtat Lillan i skolan, åkte jag ned på stan för att kolla alternativ. Jag ställde bilen i en betalficka och betalade med mitt kort. Stressad kutade vi sedan iväg till första bästa Iphone-butik. Där tipsade några killar mig om en annan Ipone-butik i stan som tog emot trasiga telefoner i inbyte mot en helt ny. Fattade aldrig den affärsidén, men hur som haver så lämnade jag in min telefon till dem och så fick jag pröjsa 3700 kr för en sprojlans ny en. Killarna i den butiken var helt suveräna och hjälpte mig att spara allt som fanns i min gamla (den var naturligtvis överfull så jag fick köpa till extra minne och allt) och gjorde i ordning den nya helt och hållet så det var bara att köra när jag väl fick den några dagar senare. Det var bara ett problem…
När jag tog upp plånboken inne i den butiken, upptäckte jag att mitt Visakort var borta. Det satt kvar i betalautomaten vid parkeringen. Panik!!!
Nu hade jag varken telefon eller Visakort! Lillan och jag rusade till bilen, men kortet var borta. Det var bara att åka hem för att spärra kortet. Hade ju liksom ingen telefon att göra det med på stan. Väl hemma kastar jag mig på telefonen och spärrar kortet. Sedan öppnar jag datorn för att meddela några personer att jag inte går att nå via telefon på några dagar. Samtidigt kikar jag in här i bloggen och vad ser jag då. En ny kommentar som lyder som följer:
Hej, jag har ditt visakort. Har försökt nå dig på alla möjliga sätt. Jag jobbar på schenströmska Herrgården, kände igen ditt namn och sökte på dig å såg din hemsida och bil med din logga på. Viste att jag sett den hos oss när vi haft dig som gäst hos oss. Försökt ringt,sms och skickat Mail. du når mig på ######## eller ######@yahoo.com
Hör av dig
Jamen hallå!!! Hur sjukt är inte det?!!! Jag höll på att skratta ihjäl mig!!! Synd bara att jag inte hann se det innan jag spärrade kortet. Hade livet varit krångligt utan telefon kan jag säga att det inte blev lättare utan telefon OCH Visakort (som mitt bankid är knutet till).
Nåväl, en vecka senare hade jag i alla fall ny telefon och nytt kort och allt återgick till det normala. Och det var dit jag ville komma med denna historia, visst är jag värd ett tjusigt Iphone-skal? I natt när jag inte kunde sova tog jag helt sonika och beställde ett fint handgjort i läder från The Case Factory. Svårt att välja de hade flera som var sååå snygga.
Jag valde mellan dem på bilden. Kan ni gissa vilket det blev?
Kram kram
Helena
Det finns ärliga människor, härligt!
GillaGilla
Jag såg oxå den kommentaren och blev glad! Vilket engegemang och ärlighet! Stor eloge till denna person
GillaGilla