God morgon!
Fick ett chockartat uppvaknande i morse när snickarna dundrade in med buller och bång vid åttasnåret. Det är dags för projekt bygga klädskåp i hallen!
Jag slet fram kameran i en hast och tog några pics innan. Så tanken är väl att det skall bli lite före och efterbilder här fram mot kvällen.
Så länge visar jag er bara vår fina Le Klint. En klassiker som fick sig ett litet uppsving för några år sedan, men kort därefter förpassades ut i kylan, eller in i garderoberna igen.
Vi hade vår i köket en period på Udden, innan industritrenden slog till och grislamporna flyttade in.
I flera år låg den sedan i förrådet under trappan och jag var både på väg att ge bort den och ett tag tänkte jag slänga den, eftersom det blivit en liten buckla på den.
Men tur nog blev den kvar och här i nya huset har den fått en given plats i tvrummet. Och den är så snygg!
Tur ibland att man är lite av en hamster…
Kram kram
Helena
Drömhus 
Läser ofta din blogg, du har ett vackert hus, men slås av att mycket av det du gör känns lite ängsligt kopierat. Har du ingen egen smak, förpassar du in i garderoben så fort en ny trend passerar förbi? Nu menar jag inte att jag är så mycket bättre själv, jag har ”dagg” och ”Hortus” och övriga Svenskt Tenn-kassikerna, samt marmorbord och mässingsljusstakar mm, precis som trenden säger. Bara det att jag driver inte en inredningsblogg! Jag skulle vilja se dig våga lite mer, det skulle bli så mycket häftigare i ditt läckra hus!
Mvh
Mia
GillaGilla
Hej Mia,
tack för din reflektion.
Jag vet inte hur länge du läst min blogg och hur insatt du är i ”min stil” nu och tidigare.
Som för många andra har det för mig tagit ett tag att hitta ”min stil”. Tidigare kände jag mig väldigt ängslig och tittade nästan uteslutande på hur andra hade det och vad som var inne och trendigt. Det beteendet förstärktes nog av att jag hade en blogg. Jag ville smälta in och vara ”inne” och ibland kände jag till och med att jag behövde ge läsarna vad läsarna ville ha. Detta resulterade i en massa inköp som jag tyckte var ”sååå fiiina” just för stunden. Men vad händer när man går på trender, jo, i den snabba värld vi lever i, och i synnerhet i bloggvärlden, byts trender ut lika snabbt som de blommar upp. Ofta går det bara månader innan nästa trend seglar upp på trendhimlen och det man köpte för några månader sedan känns väldigt passé.
Detta var inte ett tillstånd eller en situation som jag var tillfreds med, jag irrade runt och försökte hitta min stil i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Jag hakade på när ”alla” handlade sig sönder och samman på Day och Tine K:s kuddar och överkast, när varenda hem bytte ut sina fina personliga tillhörigheter mot massproducerat pynt från samma producenter. Jag gick igång på den lite kärva industritrenden som spred sig över sundet och ut över landet. Le Klinten byttes ut mot grislampor och zink och rost poppade upp i mitt hem som främmande fåglar i skogen.
När vi flyttade till detta huset bestämde vi oss för att skapa en stil som var bara vår, den skulle vara tidlös och mer eller mindre omöjlig att datera. Den skall kännas lika aktuell eller inaktuell (i andras ögon) om 10-15 år, eller ännu mer, som den gör idag. Vi försöker att inte hoppa på trender men påverkas naturligtvis av vår tidsanda, precis som de allra flesta gör. För vem hade inte spegelväggar och rosa volanggardiner på 80-talet och vem hade inte utsvängda manchesterbyxor på 70-talet?
Vi skyndar långsamt med inredningen, väljer med hjärtat och bryr oss inte om det är trendigt eller inte. Vi uppfinner däremot inte hjulet en gång till utan inspireras (snarare än kopierar) av magasin, bilder, hotell, bloggar och andra miljöer runtomkring oss. Vi har investerat i ett antal dyrbara möbelklassiker, och är otroligt glada över att vi haft möjligheten att göra det, men vi har också handlat på Blocket, letat i gömmorna både här hemma och hos släktingar. Vi har budat på auktioner och handlat på Ikea.
Du skriver: Jag har ”dagg” och ”Hortus” och övriga Svenskt Tenn-kassikerna, samt marmorbord och mässingsljusstakar mm, precis som trenden säger. Bara det att jag driver inte en inredningsblogg! Jag skulle vilja se dig våga lite mer, det skulle bli så mycket häftigare i ditt läckra hus!
Ett par meningar från dig som i mina öron/ögon ter sig tämligen märkliga. Jag driver en blogg, men har ingen ambition att vara någon form av trendsetter. För mig handlar det inte om att våga eller inte våga, för mig handlar det om vad jag tycker om och vad jag inte tycker om. Vi håller på och skapar ett hem som skall vara för en väldigt lång tid framöver, här skall inget in som bara passerar revy så snart trenden blåst över. Det vi skaffar till vårt hem är här för att stanna.
Sedan vet jag inte om jag verkligen kvalar in under kategorin ”ängslig kopierare” eller inte. Det får stå för dig i så fall…
Vänligen Helena
GillaGilla
Hej!
Måste bara få påpeka att jag förstår vad du menar men ovanstående inlägg. Att man köper något, gillar det jättemycket ett tag – men sedan ställer undan det för att man blivit mer sugen på en lite annan stil är ju livet som inredningsintresserad! (och har abolust inget att göra med att man är ängslig i sin stil – snarare att man är ”helt normalt ombytlig”!)
Att då, en lång tid senare, hitta en undanlagt sak – och faktiskt vilja plocka fram den igen – tyder ju bara på att man lyckats investera i något tidlöst som faktiskt håller i längden. (tyvärr händer det mig själv lite alltför sällan…)
Tycker för övrigt att ni verkar ha det jättefint hemma! Ännu mer helhetsbilder vore kul!
Mvh
Anna
(…som älskar sin Le Klint som nu hängt uppe i många, många år…)
GillaGilla