Så byggdes panelen, lättare än du tror

I två år har vi bott här, lika länge har vi haft en ofärdig entréhall utan lister.

Det blir nog gärna så när man håller på att renovera mycket och länge, det blir liksom något som hamnar på undantag och ”blir kvar”… I vårt fall har det varit den hallen (och ungefär 2000 andra lite mindre detaljer, hehe).

Jag har fått flera frågor om panelen, så jag tänkte att jag gör ett försök att förklara hur de gjorde!

Den ursprungliga panelen från 1910, när huset byggdes, finns i trappan och på väggarna i hallen på övervåningen, och trappan ligger i ganska nära anslutning till entréhallen så vi valde att fortsätta med samma variant även i där.

Kröningslisten, den list som är överst, är samma på samtliga paneler och golvsocklar i huset. Den har en snickare varit här och gjort en mall av, och sedan tagit fram ett slags järn som används när man sedan sågar till formen/profilen i snickeriet. Man betalar en ”ställkostnad” som är ett engångsbelopp på runt 1000-lappen, sedan finns den där mallen kvar och man kan närsomhelst efter det beställa så mycket som man behöver och få exakt samma utförande. Detsamma har vi gjort med dörr och fönsterfoder, de är också framtagna utifrån de original som finns i huset.

Någon gång på 50-talet har det gjorts några ombyggnationer här och i samband med det har de där trista 50-talslisterna kommit in på ett par ställen i huset. Men nu så, är det mesta borta och ersatt med lister, foder och socklar i ursprungsutförande i sekelskiftesstil.

Nåväl, snickaren började med att sätta kröningslisten på plats på en höjd av 163cm. Längst ned på listen, in mot väggen, hade han gjort en urgröpning eller skåra, motsvarande masonitskivans tjocklek.

Sedan stack han in en tunn masonitskiva, som täcker väggen, under listen i skåran och fäste den med små spikar.

”Remsor” av masonit spikades fast i kors. De korsen blev liksom stommen för rutorna.

Insidan av kanterna på ”remsorna” fodrades med profilerade trekantslister, du ser den ljusa tunna trälisten som blir som en ram.

Längst ned sattes sedan en bred profilerad golvsockel, och så målades hela klabbet 3 ggr.

Klart!

Är man det minsta händig, har en vettig såg och lite tid, kan man absolut göra det själv. Jag är förvisso skapligt händig, men hade varken verktygen eller tiden, så det fick läggas ut på en snickare som gjorde det på två dagar. Det är samma firma som gjort allt hemma hos oss sedan vi började så det känns tryggt och bra. De ”kan” liksom huset!

Nu ska hallen inreds så småningom, men vi har lite delade meningar om just det, så det lär väl ta ett tag innan vi kommer fram till några beslut… (Jag vill absolut ha ett runt pelarbord i mitten, men se det vill inte mannen…)

Kram kram Helena

 

Entrén tar form

Nu händer det grejer…

Entrédelen som fram till nu haft träpanel, kommer att få puts och på så vis integreras mer i resten av huset.

1910, när huset byggdes var där en glasveranda och entrén var på andra sidan huset. Men någon gång under husets 104 åriga historia har alltså den fina glasverandan täckts över och blivit en träpanelsförsedd entré.

Även om vi inte har möjlighet att återställa glasverandan, så kommer i all fall ”utbyggnaden” nu få samma fina puts och mönster som övriga huset!

Kram kram

Helena

Hemlighusen i Villa Skogsbrynet

Om vi säger såhär, det är inte bara suuuperkul att rusta gamla hus, det vet ni som följt mig det senaste året om inte annat.

Överrakningar av det mer nedslående slaget avlöser varandra, om man har otur, och virveln i botten av plånboken är inte att lajja med alla gånger.

Men det är roligt också, vansinnigt roligt och man gläds något enormt åt varje framsteg. För varje ny detalj som faller på plats får man en kick och känner att, oj vad huset förtjänade detta, och jag själv med för den delen 🙂

 

Vad döljer sig bakom dörren?

Jag ska inte dra någon jobbig lista på det vi gjort och inte gjort, men en sak som absolut finns kvar är de tre hemlighusen…

Här finns tre wc fördelade på två badrum och en gästtoalett.

 

Stora badrummet igenbommat!!

Ett av badrummen och gästtoaletten bommade vi igen samma dag vi fick nyckeln.

Vi använder alltså bara det ena badrummet, det på entréplanet. Just det badrummet är byggt för några år sedan, så det är väl ok, även om det inte är i vår smak och av varianten ”gå in och backa ut”. Mig stör det inte särskilt mycket, men M hävdar att han får bulor i pannan varje gång han böjer sig fram för att tvätta sina fötter…

Jag hade hellre lagt pengarna på en pool och ett läckert poolområde i trädgården, än att fixa det stora badrummet på övervåningen. Men med tanke på hjärtats ständigt återkommande bulor i pannan, kanske det är bäst ändå att vi tar tag i badrummet nästa år.

 

50 eller 60-tal kanske?

Här är en mäklarbild, från när vi köpte huset, på en del av det stora badrummet på övervåningen. Det är ganska stort ca 12-15 kvm med ett fönster. Som jag sa, vi bommade bara igen det när vi fick nyklarna, och jag vägrar mer eller mindre gå in där… Brukar tvinga in M för att fylla på i vattenlåsen med jämna mellanrum.

Senaste renoveringen måste var gjord någon gång på 50-60 talet och jag tror att vi kommer att behöva karva ur det likt man gör med en cheddarost innan återuppbyggnaden kan börja. Vi vill kanske inte ens veta vad som döljer sig under alla plastmattor och betonglager.

Men men, en vacker dag kommer Villa Skogsbrynet att få det fina marmorbeklädda badrummet hon förtjänar!!

Kram kram

Helena

 

 

Thonet original eller kopia

Skärmavbild 2019-02-12 kl. 08.27.08

.

.

Thonetstolen har de senaste 5-6 åren fått ett rejält uppsving i Sverige och den återfinns bland annat hos var och varannan bloggare (så även hos mig). Vad många kanske inte vet är att det finns Thonetstolar och så finns det Thonetstolar… Hur menar du nu tänker ni.

 

Jo, jag menar helt enkelt såhär:

1861 hade Michael Thonet en idé om en ny design av stolar. Han letade efter fabriker runt Moravia (där han bodde), som var duktiga på böjträteknik. Han valde en fabrik i Bystrice pod Hostýnem i Tjeckien som började tillverka hans stolar.

.

1889 flyttade Michael Thonet produktionen istället till tyska Frankenberg/Eder. Den fabriken heter Thonet och drivs än idag av hans släktingar.

.

.

Skärmavbild 2019-02-12 kl. 08.27.23

 

Fabriken i Bystrice pod Hostýnem i Tjeckien bytte 1953 namn till TON och trots att Michael långt tidigare flyttat sin tillverkning till Tyskland, fortsatte de att tillverka sina stolar enligt originalritningarna, så som de gjort ända sedan 1861. Thonetstolarna från TON, som säljs bland annat hos både Olsson & Gerthel och Svenssons i Lammhult, kostar runt  2000 kronor och de stolarna stolarna är märkta med en klisterlappar som det står TON på.

En Thonetstol från Michael Thonets släktingar i fabriken Thonet kostar i runda slängar 3 gånger så mycket som en Thonetstol från TON.

Min undran är då, vilken är då det egentliga originalet? Prislappen och bakgrundskunskapen säger förstås att det är Thonetstolarna från Thonet som räknas som originalet. Men förnuftet undrar förstås om en kopia kan börja tillverkas 28 år INNAN originalet?

.

Klurigt det där! Vad säger ni?

.

.

Här (adlink) finns en annan klassisk modell på köksstol som jag tycker är himla fin.

.

Bilderna som är från vårt kök är gamla. De är tagna av mig och stylade av Pernilla Fredholm en gång i tiden. De ingår i reportage som är sålda till både norska Vakre Hjem och svenska Allt i hemmet.

 

Kram

Helena

 

Wow vilket fynd!

Jag åker förbi en grå villa varje dag jag lämnar Villa Skogsbrynet. För en tid sedan fick jag reda på att det var sålt. I trädgården stod en vacker, men väldigt sliten ormbunkssoffa.

En dag fick jag för mig att stanna där och fråga om jag fick köpa soffan av dem. Möjligheten fanns ju att de skulle flytta till lägenhet.

Jag knackade på och en rar kvinna öppnade dörren. Jodå de skulle mycket riktigt flytta till lägenhet och jag fick gärna köpa soffan, och…

Hon kände igen mig, visste vem jag var och vart jag bodde. Hon hade läst min blogg!!! Fniss, världen är bra liten eller så är det jag som är känd hahaha!!

Hur som haver blev soffan min för 500 pickadoller och står nu där ute och väntar på en makeover, liet nya bräder och lite ny färg!

Jag är jätteglad för den!! Kommer att passa så fantastiskt fint till huset när det är klart.

Tusen tack, familjen i det grå huset, jag kommer att ta väl hand om soffan!!

Kram Helena

Fasadbelysning

God morgon!

Sitter här och försöker hitta passande fasadbelysning.

Elektrikern ska dra alla kablar innan putsen kommer på plats. Inga fula sladdar får synas på fasaden, så vi måste bestämma oss ganska snart.

 

 

 

 

Vi kommer att ha lite olika armaturer. Några på baksidan och några på framsidan och några i backen i trädgården. Jag är sugen på lyktstolpar i gjutjärn längs vår lilla grusväg.

Något i sekelskiftesstil blir det i alla fall. Men ska man ha ”hängande” eller ”stående”? Ni får hemskt gärna lämna tips och länkar till inspirerande bilder tex om ni vill.

Ha en härlig söndag!!

Kram kram

Helena

Ny fasad coming up

Tålamod är inte min bästa gren och att vänta på saker kan jag nästan må fysiskt dåligt av, även om det blivit bättre med åren.

När vi köpte huset för drygt ett år sedan ville jag att allt skulle bli klart på momangen. Det är ju naturligtvis inte möjligt då allt tar tid och allt kostar pengar, en massa pengar, to be totaly honest with you…

Mycket blev klart innan vi flyttade in i april, så vi slapp bo i renoveringskaos och med gamla ytskikt osv, men mycket var kvar att göra också. En del klarades av under sommaren och hösten och en del småfix betades av under första delen av vintern. Sedan har vi pausat i några månader. Så skönt!!

Men nu är det då dags att ta tag i det verkligt stora grejerna igen. Först ut är fasaden. Den gamla kalkputsen är täckt med ett tunt lager cementpust som skall skrapas bort. Förmodligen någon som gjort en quickfix inför en försäljning eller något, och nu måste det alltså väck.

Sedan kommer vi att köra varianten ”bomlagning” (eller vad det nu hette) dvs, man lagar de ställen där putsen är skadad, i vårt fall ganska stora partier, och så målar man hela kalaset när allt är klart. Vi har tagit in flera olika offerter och räknat och jämfört och kommit fram till att denna variant är mest ekonomiskt försvarbar. Att knacka ned hela putsen och börja om från början, som en slottsputsare tyckte, skulle kosta närmare en miljon kronor, vilket vi tyckte kändes en aning svettigt…

Den utbyggda delen, som inte är en senareutbyggnad utan hör till det ursprungliga huset, har träfasad men nu ska även den bli putsad. Det kommer att bli så fint. Sedan ska förstås alla stuprännor bytas mot nya vita sådana. Granitgrunden ska blästras och bli gnistrande och fin igen.

Som sagt, tålamod är inte min bästa gren, så jag hoppas bara att allt detta nu går fort och framför allt att inga konstigheter upptäcks…

Kram kram Helena

 

Nytt lampbegär

Alltså det här med lampor, jag kan inte få nog av vackra lampor…

En ny, gammal, snygging som seglat upp som nr 1 på min önskelista. Hans Agne Jacobssons supersnygga glas och mässingslampa från 50-talet som synts mycket i tidningarna den sista tiden. Hur snygg är inte den?

Jag vill ha den i entrén, den utbyggda delen som man först kommer in i när man kliver över tröskeln till vårt hus i stan.

Tänk vitmålad panel, (samma som är i vår trappa), ljust ljust grå väggar, sisalmatta a la heltäckande, runt blankt pelarbord i mahognyfärg mitt på golvet. Lägg där till stor yvig blombukett i vacker vas och sedan den lampan över hela härligheten.

Bilder: Pinterest och Sköna hem

Inspirerad är jag av dessa bilder. Så vackert, harmoniskt och classy!

Bara fasadskiten är över så kan insatserna börja riktas inåt i huset igen. Men först alltså – fasadrenoveringen…

Kram kram

Helena

 

Det där stinget av oro

Det där lilla stinget av oro tycks inte vilja släppa greppet om min mage. Hemma i stan har de börjat arbetet med att resa ställningarna inför fasadrenoveringen.

Samtidigt som det skall bli fantastiskt roligt att få en fin, vit och fräsch fasad är jag orolig för vad de ska hitta när de börjar riva i det där gamla muggiga…

Förra veckan hade vi en snickare hemma som byggde nytt tak över entrén. Det gamla var för litet och halvruttet, så det revs ända in till stommen, och byggdes upp på nytt igen, lite större.

Tänk att ett så lite ingrepp kunde göra så stor skillnad, i alla fall i mina ögon 🙂

 

Kram kram

Ha en fin dag!

Helena

Huset och snödropparna

Skenet bedrar, lite överexponering fixade plötsligt en vit och fin fasad utan smuts, sprickor och stora stora puts-skador…

Men snart så är den gamla skruttiga fasaden ett minne blott. Efter påsk reser de byggställningarna och börjar med underarbetet. Sedan väntar vi bara på att frostrisken försvinner och jobbet med själva kalkputsen kan börjar. Tjohoo!

Eller Tjohoo, var föresten ett lite lökigt sätt att uttrycka sig. Jag är faktiskt egentligen livrädd och vill bara att det skall vara över.

Livrädd, tänker ni, varför då? Jo, därför att jag är så in i helsicke rädd för vad de skall hitta när de börjar riva i det här gamla huset. Jag orkar verkligen inte med några fler ”överraskningar”, och ekonomin orkar heller inte med några fler påslag på 30-40% för oförutsett arbete…

Well, så länge njuter jag av solens värmande strålar och de små vårblommorna som dyker upp lite här och var i gräsmattan. Bäst är när Lillan plockar en bukett, som hon kommer inspringande med och stolt överlämnar till mig. Snödroppar, krokusar, skillor och vårlök, finns det något finare att sätta i ett nubbeglas på köksbordet?

Kram kram

Helena

 

Parentesi på plats

Så var det det där med lampor igen.

Ja, vi har faktiskt köpt oss en till av våra favoriter, och vi är så glada för den, också 🙂

Det är så jäkla kul att inreda det här huset, lite här och lite där. Ingen brådska utan bara kul och känna efter och glädjas för varje liten sak (och stor med för den sakens skull).

Det är så lätt, tror jag, att hamna i den där fällan av att man måste göra allt i ”rätt” ordning. Men vi struntar i det och gör eller köper det som vi tycker att vi har råd med och det som känns kul för stunden.

Jag menar, det hade naturligtvis varit smartare att spara pengar till kommande badrumsrenovering (som nu måste vänta ett år) istället för att shoppa loss på en massa fina lampor och andra efterlängtade möbler, men hur kul hade det varit??

Lite av känslan med att få flytta in i det här fina huset (som vi tycker i alla fall) hade gått förlorad om vi bara varit förnuftiga och gjort allt rätt. Nu har vi istället bara vansinnigt kul hela tiden.

Och spela roll att man får gå in och backa ut ur det enda badrummet som ännu så länge är renoverat och användbart i detta hus!!

Kram kram

Helena

Mer före och efter i köket

Hittade ingen riktigt bra bild, och har inte hunnit fota heller, men här ser man ganska bra en stor förändring i vårt kök.

Öppningen in till vardagsrummet och våra nyinsatta altandörrar. Detta är en ganska gammal bild så golvet är som ni ser inte målat, det är det ju nu. Vitt för er som inte vet.

Förebilden är en mäklarbild från prospektet när vi köpte.

Känner man igen sig??

Kram

Helena

Vårt kök före och efter

Jag fick ett önskemål om före och efterbilder från vår renovering, och er önskar är givetvis min lag! Handen på hjärtat så har jag väl varit ovanligt dålig på just den biten, med tanke på att mycket av den här bloggen bygger på just renoveringen av huset…

Jag är fortfarande kvar i Sigtuna så jag har bara mitt något decimerade arkiv att tillgå (tömde datorn för inte så länge sedan). Men några bilder har jag hittat och klippt ihop.

Först ut blir då delar av köket.

Grunden i köket var jättebra, men färgerna föll oss inte på läppen. Köket målades svart (grrr, ni vet hur det gick med det) och väggarna vita.

Teglet runt vedspisen målade jag själv vitt en kväll, och några månader senare gav jag mig, med rollern i högsta hugg, på golvklinkersen.

Resultatet – tipp topp och lång över förväntan. Golvet var det tänkt att vi skulle byta, men nu är det ingen panik med det, såhär kan vi ha det i alla fall ett par år.

På to do-listan står också att byta granitskivan mot en i marmor. Men det blir längre fram det med.

Kram kram

Helena

 

Man glömmer så fort

Sigtunastiftelsens Hotell och Konferens är precis ett så avkopplande och inspirerande ställe som jag trodde att det skulle vara! Ett perfekt ställe att samla ihop sig och tokproducera på.

Ett avbrott på några timmar blev det idag då jag for in till Stockholm på ett kundbesök. En fantastiskt vacker sekelskiftesvåning i Wasastaden skall inredas från scratch och ägarna fick nycklarna idag. Behöver inte säga att det är ett otroligt roligt jobb va?!

När jag gick där med hantverkarna fick jag verkligen båden en och två flash backs från vår egen renovering. Tänk så fort tiden går och tänk så snabbt man glömmer.

4 mars förra året fick vi nycklarna till Villa Skogsbrynet och dagen efter drog renoveringen igång.

Var länge sedan jag kollade på de här bilderna. Tänk så mycket som hänt sedan dess…

Nu skall jag ta och sova lite så att jag orkar jobba imorgon.

Kram kram

Helena

Man får skämmas

Alltså, jag visste nog inte bättre… Och vet faktiskt fortfarande inte!

Man får inte ta koraller från havet har jag förstått, men får man ta dem från stranden, när de är döda?

När jag var 19 reste jag runt i Australien. I Cairns, vid Great Barrier Reef, tog jag dykarcertifikat (och hade ihop det med dykinstruktören, men det är en annan historia) och vi fick stränga instruktioner om att inte ens vara i närheten av att röra korallerna på havets botten.

2006, 15 år senare, reste jag till Borneo med M och hans flickor som var små då. Vi besökte små öde öar och stränderna var fullständigt överösta med snäckor och koraller. Flickorna var lyckliga små samlare, och ryggsäckarna tunga av havets skatter när vi i Frankfurt blev stoppade i tullen…

Tulltjänstemannen såg bister ut och skakade på huvudet när han plockade ut snäcka på snäcka och korall på korall ur flickornas ryggsäckar. Vi fattade ingenting, och fick heller ingen förklaring. Plötsligt stod flera gubbar och pratade hetsigt, på tyska, med varandra och såg tillslut lika förvirrade ut som oss. Plötsligt packade de ned alla snäckor och koraller i våra väskor igen och sa åt oss att gå. Hepp, vad var det som hände?!

Ja ha, vi gick och kom hem till Västerås med alla våra fynd. Sedan dess har de legat där i en påse. När vi flyttade hit var jag på väg att slänga påsen, men kunde inte. Rensade lite men sparade det mesta.

Här om dagen slog det mig att när skadan nu ändå är skedd (om man inte får plocka koraller på stranden) är det väl bättre att de får stå framme, vara vackra och påminna oss om den fantastiska resan vi gjorde då.

Så skäms på mig, men i vårt vardagsrumsfönster står nu en alldeles äkta korall från Borneo…

Kram kram

Helena

 

 

Marmor vs glas

Usch, inleder denna vecka med att känna lite panik. Eller panik kanske var att ta i, allt är ju relativt, men man kan väl kanske säga att jag har relativt lite panik i så fall då.

För ungefär ett år sedan köpta vi dessa två små glasbord på Lauritz (auktion på nätet). Vi tänkte att de kunde vara som typ sideboard eller något.

Det blev inte så, de har stått i källaren sedan dess, förutom de gånger jag har använt dem till styling av lägenheter som skall säljas.

Hur som helst åkte de upp nu, efter att vi sålt träbordet som stod här tidigare, och i väntan på marmorskivan som typ aldrig kommer…

Jag har ju gjort ett stativ till den där marmorskivan i stål och mässing, eller jaja, gjort och gjort, jag har låtit göra snarare. Men… jag var egentligen inte helt hundra på marmor till den. Jag var lite inne på glas.

M fick 80-talsvibbar av mina tankar på bord mässing och glas, så vi bestämde oss trots allt för marmor. Jag var tveksam som sagt men förstod vad han menade med 80-talsvibbarna, så jag släppte glaset.

Nu är jag ändå mer tveksam, för jag tycker verkligen att det blev fint med glasskivorna på de små borden uppe på mattan. De känns luftigt och fint och jag gillar att mattan syns så bra där under. Vill ogärna täcka den faktiskt.

Nu är ju marmorskivan beställd, och bordet kommer säkert att bli jättefint, men OM jag fortfarande känner panik (!) när allt är på plats, kanske det finns någon som vill köpa marmorbordet. Vi får helt enkelt vänta och se!

Fin vecka till er!

Kram kram

Helena

Hallen före och efter

Lillan är hemma från dagis idag med. Snorigt är det och jag måste försöka jobba lite mellan varven. M var hemma igår så då var det bara att ösa på. Möte på förmiddagen och fotografering på eftermiddagen. Sedan hann jag inte så mycket mer.

Några som hann desto mer var snickarna som i ett nafs snodde ihop en garderob av smatten i hallen. En finsnickare har tillverkat de fina dörrarna och SE Byggs killar (samma som gjort i princip hela huset) snickrade ihop helheten igår förmiddag.

Så skönt att slippa se alla jackor, högar med skor och travar av mössor och vantar!

Nu blir hallen mer av ett rum och inte bara en avstjälpningsplats.

Jag drömmer förstås om att få inreda det med ett snyggt pelarbord mitt på golvet och en skön fåtölj i ett hörn. Men riktigt så långt har vi inte kommit i förhandlingarna här hemma.

Först och främst skall dörrarna målas vita, golvet fixas och så skall det bli breda breda golvlister som i resten av huset. Ett tag var vi inne på en snygg panel på väggen men jag tror inte att det blir det. Svårt med tex en spegel då…

Kram kram

Helena

 

Le Klint ett förrådsfynd

God morgon!

Fick ett chockartat uppvaknande i morse när snickarna dundrade in med buller och bång vid åttasnåret. Det är dags för projekt bygga klädskåp i hallen!

Jag slet fram kameran i en hast och tog några pics innan. Så tanken är väl att det skall bli lite före och efterbilder här fram mot kvällen.

Så länge visar jag er bara vår fina Le Klint. En klassiker som fick sig ett litet uppsving för några år sedan, men kort därefter förpassades ut i kylan, eller in i garderoberna igen.

Vi hade vår i köket en period på Udden, innan industritrenden slog till och grislamporna flyttade in.

I flera år låg den sedan i förrådet under trappan och jag var både på väg att ge bort den och ett tag tänkte jag slänga den, eftersom det blivit en liten buckla på den.

Men tur nog blev den kvar och här i nya huset har den fått en given plats i tvrummet. Och den är så snygg!

Tur ibland att man är lite av en hamster…

Kram kram

Helena

 

Natura av Karin Morbring

Hej på er, då var det dags att vis upp mitt Blocketfynd…

Tadaaa – en gammal (runt 40, as myself) Ikeaklassiker faktiskt. Från 70-talet dessutom, trodde jag aldrig skulle hända!!

Handen på hjärtat var det Arne Norells Safari chair vi egentligen villa ha från början. Men nya är de hemskt dyra, och även om man spar några tusenlappar på att köpa dem via tex Lauritz.com, där vi köpt en del grejer, så betingar de ändå ett högt pris i begagnat skick. Och det är vi kanske inte helt beredda att betala. Då skall de verkligen vara i toppskick.

Nu fick jag tag på dessa Natura, av Karin Morbring, till ett mycket förmånligt pris och slog till. Fina är de absolut och skicket är över förväntan med tanke på ålder.

Själva möbleringen (kommer fler bilder imorgon när det blir ljust) känns helt 100%. Och bara vi får bort träbordet och får dit det nya i marmor och stål kommer det att kännas ännu bättre.

Det konjaksfärgade skinnet tillför verkligen värme till rummet och som sagt, bara träbordet kommer bort kommer stolarna att gra ett ännu bättre jobb med just den biten!

Nå, vad tycker ni? Hiss eller diss?

Kram kram

Helena

 

Man glömmer så snabbt

Vissa dagar går jag runt och tittar på allt som INTE är gjort här hemma. Dörrhandtagen, delar av källaren, badrummet och sådär. Så känns det som att det aldrig kommer att bli klart…

De dagarna borde jag titta tillbaka i mina arkiv, dvs datorns bildbank, och titta på allt som är gjort och hur huset såg ut när vi köpte det.

Som tex fönsterpartiet med balkongdörr på övervåningen.

Fönstren var fula och i förfärligt dåligt skick, så vi beställde nya fina spröjsade och ny dörr förstås. När det var dags att plocka ut de gamla och sätta i de nya upptäcktes att hela väggen var rutten…

Bara att riva mao. Då höll jag på att bryta ihop, igen.

Men snickarna löste det också, och vi blev nöjda och glada tillslut.

Det enda jag ångrar, eller ångrar är kanske fel ord, snarare tycker är synd, är att vi inte visste det där med väggen innan. Då hade vi beställt ett jättefönsterparti som hade täckt HELA hålet det blev i väggen.

Nu hade vi ju redan beställt fönstren, de stod liksom bara där och väntade så de fick lov att bygga en helt ny vägg att sätta fast fönstret i…

Nu måste jag verkligen hoppa i säng, så bilder på det färdiga resultatet får ni se nästa gång vi ses.

Natti natti

Helena

 

Bruna soffor ett minne blott

Ni som följt mig sedan tiden på Udden, vet hur jag har förfasats över våra brun/beig soffor i många år. Sofforna i sig tycker jag om, de har en bra (och vansinnigt skön) modell och kvalitén är super. Men tyget är helt slut, i alla fall färgen. De är sååå solblekta så det ser inte klokt ut och har inte gjort det på många år (sedan har jag aldrig gillat färgen…).

Jag har genom åren tittat på olika alternativ. Köpa helt nya – hemskt dyrt om det skall vara samma goda kvalité, klä om med nytt tyg – samma där, förfärligt dyrt. Alltså, vi pratar 30 000 kr för att klä om två soffor…

Så man kan väl säga att hur man än vänder sig så har man rumpan bak… Vi hade kunnat köpt billigare soffor, men jag vet att vi använder dem så vansinnigt mycket, så det hade funkat ett par år, sedan hade de varit slut och då blir det inte billigt i längden.

Hur som haver har vi nu valt alternativ tre. Jag har funderat på det länge men inte vetat om det skulle fungera. Bemz, jag säger bara Bemz. Kollade vilka modeller de syr till och fann en gammal Ikeasoffa som var väldigt väldigt lik vår (som kommer någon annanstans ifrån). Jag tog lite mått och kände en liten strimma hopp. Jag beställde och väntade.

Igår kom de, och banne mig passade de inte nästan perfekt (nåväl inte perfekt kanske men skapligt i alla fall)!!

Det är inte det bästa vi kan tänka oss, men vi kan leva med det till vi tycker att vi har råd med något annat alternativ. Och det blev ju bara så himla mycket bättre (för 4 000 kr)!

Sista ”fulrummet” i huset faktiskt. Nu skall plankorna ut och så skall det fixas till inför julen så stänger vi butiken här över vintern och tar nya tag till våren!

Ja, här ser ni hur ”kul” vi har det i vardagsrummet. Lite Bauhaus över det hela inte sant?!

Ha en fin dag!!

Kram kram

 

Ny sänggavel och sköna lakan

Hej på er!

Oj vad bra filmen var igår ”The Hunger Games 2”. Egentligen gillar jag inte overkliga framtidsfilmer, men denna trilogi går det bara inte att inte gilla. Skådespelarna är lysande, framför allt huvudpersonen Jennifer Lawrence är briljant (och väldigt väldigt lik Lillans mellansyster), och storyn är spännande.

Lillans syster och hennes bästa kompis tyckte att upplägget med röda mattan, goodiebags och gratis godis var kalas och ”kändisar” såg de flera stycken. Jag hade däremot inte en aning om vilka de var, men de var tydligen bloggare och skådespelare modell yngre. När jag frågade vilka de var slängde de två blonda tonåringarna med sina långa hår, skrattade och sa med glimten i ögat ”Ah meh, de är bloggare ju, hehe, liksom kollegor till dig hahaha”. Ja ha, där ser man… 🙂

Well well, idag är det redan onsdag och jag försöker jobba ikapp med en massa saker som jag liksom inte kommer någon stans med av olika anledningar. Texter skall skrivas och bilder redigeras innan de ska levereras till tidningar både i Sverige och Norge. Behöver jag säga att den förkylning som jag känner är på väg att ta över min kropp kommer olägligt? Inte bra, inte bra…

Jag har helt sonika parkerat i sängen med ”lappen” i knät idag i hopp om att ”mota Olle i grind”, och det föranleder mig att visa vad jag gjort i sovrummet.

Ända sedan vi flyttade in i april har jag funderat på hur vi skall ha det i sovrummet. Vilket tyg skall jag klä sänggaveln i etc. Hade en idé, ett läsartips, om att klä gaveln i Missonityg som skulle passa kakelugnen i färgerna. Men jag blev tveksam till det, tror att det hade kunnat blivit lite mycket.

När planen fortfarande var Missonigavel beställde jag härliga vita lakan från Beach House. Ni vet de där T-shirt lakanen som alla pratar om (och alla redan har fastnat för, jag är lite sent på den bollen). De har legat där i garderoben länge nu medan jag har funderat och funderat som värsta Baltasar.

För någon vecka sedan gjorde jag slag i saken, sydde ett nytt överdrag till sängaveln (inspirerat av Gervasonis sängar). Jag valde vitt hellinne, som jag tvättade och torktumlade, och så lånade jag hem en Missonikudde från Tullhuset. Jag bäddade sängen med de nya fina lakanen och så funderade jag lite till.

Det blev fint, men blev det helt hundra? Inte så säker… Har lämnat tillbaka Missonikudden så länge (trots att den var grymt snygg) men lakanen släpper jag inte ifrån mig i första taget. Gud så sköna de är! Typiskt, nu kommer jag att vilja ha likadana, fast de grå, uppe i Lofsdalen. Kanske får önska mig det av tomten…

Nu får ni ha en bra dag och så håller ni väl tummarna att jag inte blir sjuk, för det mina vänner, har jag inte tid med!

Kram kram

Helena

 

Kobran i köket

Nu börjar allt ”det stora” (förutom fasaden och ett jättestort 60-talsbadrum, men det är ju peanuts, inte sant?), bli klart här i Villa Skosbrynet och vi kan snart ta itu med de små fina detaljerna. Som kobran tex.

M är så rolig, jag hade inte tänkt så mycket på det faktiskt, men han retar sig på den. Kobran i köket alltså!

Visst håller jag med honom om att det skulle vara betydligt mycket roligare med en kran i koppar eller mässing eller åtminstone en annan form, men då skulle jag direkt vilja ha en porslinsho också…

Såhär är det mest hela tiden när man renoverar. En sak byts ut och då blir en annan sak genast för gammal, för sliten, för ful eller för oduglig. Det finns liksom ingen ände på det…

Kram kram

Helena

Den fick stanna i alla fall

 

Trots tillfälligt köpstopp kunde jag inte hejda mig från att faktiskt köpa vågen vi lånat för fotograferingen i onsdags. Den var så fin och lyfte hela köket kändes det som. Jag har faktiskt länge saknat en köksvåg, ofta står det i gram och hekto och sådant när man läser recept. Så jag behövde den också, inget onödigt köp alltså!!

Jag har plockat bort en massa grejer som bara stått där i köket sedan vi flyttade in och plötsligt blev det mycket finare. Golvet och den nya stylingen, och så den nya vågen då, ahhh vad fint det blev!

 

 

 

Så då återinför vi köpstopp igen då. Alla måste ju kunna få ta ett återfall, eller hur?!

Kram kram

Helena

 

Toppeninvestering

 

Kanske det bästa jag köpt på länge. En snygg sopborste. Ja den är faktiskt så snygg att den får stå framme och det mina damer, kan behövas med ett vitt köksgolv som behöver sopas i tid och otid. Mer eller mindre så snart man gjort något, lagat lite mat eller fixat lite, så behövs det en liten dragning med kvasten. Skönt att ha den framme då!

Nu skall Lillan hämtas och jag har fått gjort ungefär hälften av det jag hade hoppats fått gjort idag. Blir till att jobba ikväll igen då…

 

Kram kram

Helena

 

Reportagefotografering i vårt kök

 

Nu är jag slut som artist. Hårt arbete sedan tidig morgon, lite nervositet, koncentration och så lite prestationsångest uppe på det. Där har ni min dag!

Vi har fotat och stylat mitt kök för det norska magasinet Vackre Hjem. Kommer i ett köksspecialreportage i februari.

Nu återstår bara att lämna tillbaka det vi lånat från olika vänliga företag här i stan och nere i Göteborg. Det finns ett par saker som jag har extra svårt för att lämna ifrån mig, och jag tänkte att jag skall visa er dem efterhand.

Typiskt att vi infört ”köpstopp” fram till julhandeln just nu, grrr och morr… Säkerligen väldigt hälsosamt för vår ekonomi, men åhhh ni vet hur det är när man hittat ”just det som man verkligen vill ha”…

Först ut är denna sagolika matta. Sjukt snygg om du frågar mig. Kommer från Day och jag har lånat den hos Öbergs (typiskt typiskt att jag bara lånat, vill ha ju). Ikeas Stockholm är snarlik men de ljusa partierna i denna är mörkare och drar mer åt beige än i den. Det skulle passa oss bättre, lite mjukare och går så bra ihop med ekbänken.

 

Detta är alltså inte bilder från dagen utan några pics som jag tog lite snabbt när Pernilla åkt och bara lite fanns kvar av de grejer vi använt. Den rätta beige färgen på mattan framgår inte riktigt bra i denna bild. Den är lite mörkare.

 

Åker alltså raka vägen upp på önskelistans förstaplats.

Till höger i första bilden finns en annan ”vill ha” pryl. En liten blank vacker pinal som jag kommer visa er i nästa inlägg.

Nu måste jag sätta fart med att ställa i ordning allt här hemma, wow vad stökigt det blev!

Kram kram

Helena

 

Målat klinkers i köket

 

Sådär ja, då var det gjort!

Det beigeaktiga klinkersplattorna i köket har blivit vita. Och jag har gjort det alldeles själv! Kikade på hur Therese hade gjort det och så gjorde jag likadant själv.

Lätt som en plätt!

Först tvättade jag det många många gånger med målartvätt.

Sedan målade jag alla kanter med pensel innan jag tog fram en skumgummiroller (det blir lite tunnare och finare än med en sådan där fluffig vit grej).

Första varvet målade jag med Butinox heftgrunning for alle flater (hittade jag på Bauhaus). Andra och tredje varvet målade jag med vanlig vit Hagmans golvfärg.

Här har ni resultatet. Inte världens bästa bild men en liten hint får ni i alla fall!

Nu skall jag fortsätta plocka och fixa här för snart är det dags att ta emot Pernilla. Styling blir det idag och sedan fotograferar vi i morgon. Håll tummarna att det är ljusare ute imorgon, idag är det ju helmörkt…

Kram kram

Helena

 

 

Hello från köket

 

Och här står jag helt naturligt med en kastrull i händerna i mitt kök, hepp!

Bilden är tagen för ett speciellt ändamål, men jag tycker att den är så festlig för att jag ser så liten ut (jag är ganska lång). Illustrerar takhöjden hemma hos oss, och då är ändå just kökstaket sänkt två gånger.

Först har förra ägaren satt in pärlspont och spottar i taket och sedan har vi sänkt ytterligare eftersom vi inte ville ha kvar sponten i taket utan vi ville ha det slätt.

 

 

Idag blir det shoppingrace i diverse affärer. Massor med pryttlar måste handlas upp till Lofsdalen. Det skall vara täcken och kuddar och toaborste och skärbräda och doftljus och fönsterputs och allt mellan himmel och jord!

Bäst att jag sätter fart så att jag hinner med både shopping och jobb idag.

Kram kram

Helena

 

 

 

Bygga klädskåp

 

Jag skrev häromdagen att vi av en snickare beställt dubbeldörrar som skall bli till ett klädskåp i vår entré. Det finns som en smyg där idag, med en gammal superpraktisk hängare (från 40-50 talet skulle jag tro). Hängaren får bli kvar, men hela smygen byggs in och får pardörrar i sekelskiftesstil.

Vår yttre hall eller entré är ganska så stor så jag tycker att det skulle vara coolt att möblera den med ett pelarbord i mitten och kanske en fåtölj i ett hörn. Inte särskilt praktiskt kanske, men oj vad snyggt det skulle kunna bli.

När förvaringen kommer undan blir rummet mer som ett möblerbart rum, och inte bara ett stökigt utrymme med leriga skor.

 

 

 

Såhär ser det ut just nu, men inte så mycket längre!!

Kram kram

Helena

 

 

 

 

Piffar upp en grå dag

 

Wow vilken grå dag det är idag. Det var länge sedan, har nästan glömt hur det känns. Jag menar, tänk om alla somrar och höstar skulle var som denna varit, vilken lycka. All den sol och värme som vi haft det senaste halvåret har i alla fall fått mig att längta efter kyla och snö. Har aldrig hänt tidigare.

Alltså jag kan ibland längt till kylan och snön i Lofsdalen, men det är en annan sak. Där är det förknippat med ledigt, skidåkning och mysiga varma gosiga kvällar i stugan. Här hemma i ”Vässan” är det för mig i alla fall förknippat med nordanvinden, skrapa isiga rutor på bilen, mörker och iskalla fossingar.

Jag älskade Udden och jag älskade att bo på Udden, men fy Fabian vad kallt och blåsigt det var där jämt. Märker skillnaden nu när vi bor, förvisso på ett berg, men i en sänka skyddad från vinden av höga träd i parken och kullar runtom. Vet inte om det är denna exceptionella väderlek som gör det, men här blåser det nästan aldrig!

 

 

 

Hur som haver så är det grått, regnig och trist idag och jag har piffat till trappan vid entrén lite. Nu är ju fasaden på huset så risig så det kanske gör varken till eller från, men jag anstränger mig lite i alla fall.

(Hoppsan vad avslöjande bilderna blev, måste visst göra rent lyktan…)

 

 

 

Min väninna var här härom dagen och vi gick omkring ute på tomten. Jag pekade på det hängiga Gunnebostängslet som satt löst och sa – Usch, måste ta bort det där, ser för taskigt ut. Varpå min väninna svarar – Men alvarligt, tror du att det är någon som ens märker det där, titta på fasaden!!

Ja, det kanske är så, att man bara ser en förskräckliga fasaden och allt annat inte spelar någon roll…

Ha en skön grå dag alla rara!

Kram kram

Helena

 

 

Entrén tar form

 

Hej och välkommen nya vecka.

Med 5 dagars migrän som fluktuerat i styrka över dygnen kan denna vecka bara bli bättre än den förra. Verkar som att jag hamnat i något slags irreversibelt tillstånd av konstant migrän. Visst medicinen hjälper, men så snart effekten försvinner, eller Gud förbjude, jag råkar sova skönt några timmar, så kommer det tillbaka… Jag tror att jag blir galen!

Så laddad med medicin och egenföretagarens piska mot ryggen, tar jag mig an denna vecka och hoppas att jag håller hela vägen!

Betydligt roligare att berätta om är att alla fönsterfoder och lister är på plats. Åh så fint det blev. Som Lillans syster sa – Nu känns det mer som ett riktigt hus! Ja, jag kan inte annat än att hålla med. Ett riktigt hus!

 

 

 

Nästa etapp blir att fixa det som är kvar i hallen/entrén. Vi har beställt pardörrar till en smyg som skall bli ett stort klädskåp. När de kommer skall rummet också få lister eller panel på väggarna, vi har inte bestämt oss ännu.

Fler bilder kommer på hallen.

Kram kram

Helena

 

 

Ny i lampsamlingen

 

Godkväll, godkväll!

Skön fredag har vi här. Hantverkarna har gjort klart och stuckit för den här gången. Städet har varit här och vi är mätta och belåtna efter libanesisk hämtmatsmiddag. Vore dumt att klaga alltså!

Jag var ikväll bjuden på galej av det mer sällsynta slaget. Ladies Night har premiär här i stan med premiärfest, kändisar, röda mattan och sådant, men jag valde att avstå. Varför blev man inte bjuden på sådant när man var typ 20 år, singel och i värsta partartagen?? Så dags nu liksom, hur coolt hade det inte varit då?  🙂

Nej, jag är väl som tjuren Ferdinand ”Jag trivs bättre hääär, där jag kan ha det lugnt och skönt och titta på mina nya fönsterfoder!!”.

Eller så kan jag titta på senaste tillskottet i lampsamlingen. Franska Mathieu Challières ”fågellampa” Petit Voilière till Lillans rum. Köpte den på Tullhuset igår. Har tänkt köpa den så länge men inte kommit till skott förrän nu.

Alltså, det är ta mig tusan den mest underbara lampa jag sett, som ett konstverk. Alla är handgjorda och unika, olika fåglar i riktiga fjädrar på var enda en. Pure Love!!

Nej nu skall här fredagsmysas!

Kram kram

Helena

Coolt recept pryder köksväggen

 

Hejsan svejsan!

Nu är vi hemma igen efter ytterligare en vända upp till huset i Härjedalen. Första lasset möbler har flyttat in och nästa gång planerar vi att sova där, tjohooo!

Bästa snickaren ”Tobbe trollkarl” (eller var det TJ bygg och Entreprenad kanske) skall trolla fram ett köksbord, en bänk och en platsbyggd säng, sedan är allt mer eller mindre klart.

Här hemma tuffar det också på och nästa vecka skall lister, fönstersmygar och fönsterfoder komma på plats, om allt fungerar som det skall.

Det nedrans golvet i köket har jag ännu inte kommit till skott med att måla, men kanske kanske hinner jag i helgen…

 

 

 

 

 

Har ni sett min nya tavla i köket, så cool! Att tillaga Boeuf Bourgignon från Petite Charlie (samma som gjort zebratavlan), hur fin är inte den! Skall banne mig ta och laga till rätten enligt det receptet någon dag.

Nej ”hörrni”, nu måste jag ta och göra fredag här i huset. Det blir alltid så rörigt när man varit iväg med packning och tvätt och allt, så nu blir det att turboröja innan jag skall börja med middagen.

Ha en härlig fredagkväll!

Kram kram

Helena

 

 

 

Cestita!

 

Jag älskar nog lampor, jag vill bara ha fler och fler hela tiden. När jag hittar någon som jag vill ha kan jag inte släppa det. Och det lustiga är att när jag hittat tex en lampa jag absolut vill ha, ja då kan man ge sig sjutton på att den dyker upp överallt helt plötsligt.

Som Cestita! Miguel Milás vackra lampa för Santa & Cole som jag för en tid sedan fick upp ögonen för. Bara vill ha…

När jag var i Stockholm på Blog Awards snubblade min vän Sara och av en händelse in på Dahl Agenturer. Vi träffade übertrevliga Alexander som visade oss runt och berättade om deras verksamhet. Mycket fina saker fanns det där, bland annat lampan! Hade nog aldrig sett den i verkligheten innan tror jag.

Rakt upp på övre delen av önskelistan åker denna alltså! Om jag är riktigt snäll kanske jag kan få den i julklapp…

Kram kram

Helena

Flagghuset

 

Det är så många människor jag träffat som har eller har haft någon form av relation till detta hus. Antingen har man varit här på visning vid något tillfälle när huset varit till salu, eller så har man gått förbi det och tittat på det och tyckt att det varit tråkigt att det förfallit, eller så känner man någon som känner någon som var släkt med någon som bodde här för 50 år sedan.

Det stod till och med en dam ute i buskarna i somras som undrade om hon kunde få komma in och kika!

En ganska nyfunnen vän till mig säger att detta alltid varit hennes favorithus. Hon har bott i närheten av det i nästan hela sitt liv och alltid varit nyfiken på insidan. Hon var här innan vi började renovera och om några veckor kommer hon och hennes familj hit på middag. Skall bli så roligt att få visa vad vi gjort.

Flera har tagit kontakt med mig och berättat om just sin relation till huset och det är sååå kul!! Hör gärna av er om ni också har en historia att berätta. Jag vill så gärna veta mer om vårt hem.

Jag vet att många kallar det för flagghuset eftersom de små dekorationerna runt fönstren på håll ser ut som små flaggor. Jag tror inte att de är original från när huset byggdes, men på något vis har de genom åren blivit en del av detta hus historia, så de får bli kvar när vi gör fasaden nästa år.

Kram kram

Helena

Så ser det ut i verkligheten

 

 

Men Guuud vad man plockar hela tiden. Sakerna hinner knappt landa i skåp och lådor förrän de dras fram på nytt. Plockar ni också typ jämt?

Det har dock blivit betydligt mycket bättre här i detta huset än vad det var när vi bodde på Udden. Dels har vi mycket mindre saker här och dels har vi mycket större hus och jaaaaa vad det är bra med källare!!! I looove källare! Ned med skiten bara!

Jannice skrev ett inlägg här om dagen angående helt perfekt stylade blogghem. Jag håller med henne om det hon skrev och har inga problem med att visa hur det ser ut hemma hos oss till vardags.

Så är kommer ”the uncut version” av Lillans rum, även om jag tror att de flesta föredrar den mer friserade tolkningen 🙂

 

 

 

 

Oh yes, en gigantisk kaninbur har, med tillhörande kanin som skvätter spån och har sig, flyttat in hos henne.

Så ungefär såhär ser det ut mest hela tiden där uppe nu. Lillan är överlycklig för kaninen och då blir jag överlycklig också, så vad spelar då lite stök, spån, påsar med kaninmat och en liten (stor) ful kaninbur för roll? Inte ett smack faktiskt!!

Ha en fin söndag!

Kram kram

Helena

 

 

Kan inte sluta titta på min nya tavla

 

Det är den sötaste lilla zebra jag någonsin sett, den är bara helt ljuvlig!

Vi har nästan inte satt upp något på väggarna här ännu, bara ett par tavlor vi verkligen gillar. På udden hade vi några tavlor ”bara för att”, ni vet för att det inte skull vara tomt på väggen. Ja för all del, vi hade tavlor vi gillade också, och det är de som sitter uppe även här, men de är inte så många.

Jag har väl inte direkt jagat tavlor utan tänkt att dyker det upp något jag gillar så köper jag det. Och så dök Camilla Engsfors zebra upp, den allra sötaste lilla zebran, och jag visste direkt att den skull jag ha, den är perfekt.

Drinkbordet har blivit blombord och hänger ihop med zebran nu.

Den söta zebran kommer från Petite Charlie och när jag beställde den, kunde jag inte låta bli att beställa några fler prints därifrån med en gång. Men dem får ni se en annan dag!!

Kram kram

Helena

VILLA SKOGSBRYNET RÄDDAS

 

När man flyttar in i ett såhär gammalt hus, som är så eftersatt som vårt var, är det väldigt lätt efter ett tag att bara se allt som måste göras och glömma bort allt som redan gjorts.

Vi är verkligen inga sådana där klämkäcka människor som liksom står och målar listerna i vardagsrummet medan vi dricker lite vin och busar till det med varandra. Ni vet som en sådan där reklamfilm ungefär. Nej, i våra ögon finns ingen charm med att renovera ett gammalt hus (då menar jag själva renoverandet). Dels för att vi helt enkelt inte kan något om det och dels har vi varken tid eller lust.

För oss var det bara ett nödvändigt ont för att kunna bo i det här fantastiska huset överhuvudtaget.

Någon efterfrågade förebilder på trappan jag visade igår. Jag började leta och hittade ett gäng som jag skall visa er en annan dag. Men jag hittade också några bilder på den södra fasaden, den där syllen var rutten när vi flyttade in i april.

Den del av huset som hade tagits över av myror, träbockar och en massa annat snusk. Obehagliga känslor kom tillbaka från den tiden. Var så jäkla rädd då. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Trodde att vi skulle få riva hela rasket…

Såhär såg det ut när vi började upptäcka omfattningen av det som vi inte trodde var så mycket. Det blev värre…

(Bruna kakelplattor hade satts fast med cement på väggen eftersom putsen bara rasade av all fukt…)

Hela fasade hängde i luften och det var hål rakt ned i källaren. Det gick inte att gå på golvet i delar av huset som fick stöttas upp och vi var förtvivlade.

Sedan hittade vi Johan och Johan tog hit Fredrik.  Fredrik och Johan kom som två räddande änglar. De gjorde inte som alla andra hade gjort, skakat på huvudet och sagt ungefär såhär ”Uj, uj, det här ser inte bra ut… huuuuuur skall vi lösa detta, det kommer att bli dyrt, om det ens går…”

Jag var på gränsen till nervsammanbrott och Fredrik och Johan tittade bara på det och sa ”Det här är ganska vanligt på såhär gamla hus. Det är inte så svårt att fixa. Det är lite pyssel, men visst kommer det att bli bra!”. Ni förstår själva! Hur skönt?

Fredrik och hans killar från Svanå bygg högg, sågade och snickrade. De visste precis vad de skulle göra, och det gjorde det bra. Så jäkla bra! De gjorde precis så som de hade gjort här för 103 år sedan, när huset byggdes.

De tog till vara det som gick att spara, använde de gamla järnbeslagen och tog inte bort mer än nödvändigt och tillförde inget annat material än det som redan fanns i byggnaden.

Och huset kände det. Det reste sig, och började sin resa tillbaka till den stolta byggnad Villa Skogsbrynet en gång varit!

Det sista som gjorts på fasaden, innan vintervila och väntan på putsjobbet till våren, är spikteglet. Nu i veckan kom de hit. De nya syllarna har klätts med traditionellt handgjort spiktegel. Spikteglet är handgjort på beställning åt oss. Det var lång leveranstid men nu sitter det där och vintern kan komma!

Kram kram

Helena

NYA STOLARNA OCH FLYTT PÅ GÅNG

 

Det var verkligen inte avsiktligt att hålla er på halster med några cliffhangers, denna gång. Jag tänkte inte på det så förrän någon skrev en kommentar om det. Den där jobbiga händelsen tar jag en annan dag (den måste sjunka lite till), men den andra grejen, den om den förestående flytten tänkte jag ta nu.

Ja, det är alltså dags för mig att flytta igen. Oj, oj, tänker ni nu, vad har hänt? Jo, det som hänt är att jag för en tid sedan fick en väldigt fin förfrågan om att flytta Drömhus till Sköna Hem! Svårt att tacka nej till ett sådant erbjudande även om jag trivts alldeles utmärkt här på Härligt Hemma. Så från 1 oktober, om allt går som planerat kommer jag att återfinnas hos Sköna Hem.

Det kommer inte att bli några förändringar i övrigt, jag bloggar på som vanligt och ni får följa renoveringen här hemma i stan och bygget uppe i Lofsdalen (som nästan inte är något bygge längre, bara inredandet återstår). Hoppas att ni tycker att detta är lika kul som jag tycker och att ni följer med mig dit!

Nåväl, igår kom våra stolar från Olsson & Gerthel som vi väntat så på. Vi krånglade till det vid vår första beställning i våras och sedan blev det semester emellan och så nya tag med ny beställning efter det. Men nu är de här i alla fall och det blev så nedrans bra!

_DSC6366

Vi har en bild framför oss av en fransk bistro med svart och vitt och koppar och marmor. Mörkt trä, vitt kakel och så rosmarin och lavendel. Ja, något sådant alltså. Ni kan se det framför er eller hur?

_DSC6371

Stolarna gjorde så otroligt stor skillnad och jag kan inte se mig mätt på dem!! Ni ser ju hur det såg ut innan, not so tjusigt.

Ha en toppenlördag nu tjejer! Här vankas partaj med kräftskiva, som inte blev en traditionell kräftskiva eftersom det inte gick att få tag på kräftor, så det blev en skaldjursfest istället!

Kram kram

Helena

IMORGON BLIR DET GALA

 

Här ligger jag och mår halvrisigt. Hade värsta migränanfallet i morse och har inte riktigt hämtat mig sedan dess. Var iväg på ett jobb och kände mig mer eller mindre svimfärdig. Läskigt, men det gick förhållandevis bra ändå. Hoppas verkligen att jag mår bättre imorgon efter en natts sömn, det har nämligen inte funnits något utrymme för vila under dagen idag. Stängningsdag på dagis idag förstås…

Imorgon bär det av till Stockholm och Blog Awards-gala. Jag är garanterat äldst och kanske kommer jag att känna mig helt fel och obekväm där. Men det gör liksom inget, för då drar vi bara vidare till något ställe som passar bättre för två medelålders mammor på vift. Sötaste Frida (kolla hennes blogg och superfina lägenhet), som har koll på Stockholms krogliv, har givit mig en rad tips på ställen där vi kan barhänga och ha det trevligt!

Jag tar med mig min kompis Sara som kanske är den roligaste person jag känner. Hon är rapp som få och det är inte utan att jag drar på smilbanden varje gång jag tänker på henne. Med en sådan eskortdam vid sin sida kan det inte bli annat än superkul!

Dessutom kommer vi att vila vår små trötta huvuden mot de fluffiga kuddarna på designhotellet Clarion Sign, bara en sådan sak!!

_DSC8876

Nåväl, jag har inte hunnit fota annat än jobb idag, så ni får kika på en bild från Lillans rum som jag tog för en tid sedan. Ser lite kalt ut tycker jag. Mycket mysigare och mer ombonat nu måste jag säga. Men det får ni se en annan dag för nu måste jag sova min skönhetssömn, svårt att glänsa ikapp med 17 åringarna imorgon annars, hehe!!

Natti natti!

Helena

JOBBAR I TV-RUMMET IDAG

 

Jag har ett kontor, eller en liten pigkammare i anslutning till köket är det väl snarare. Men sitter jag där och jobbar? Nej det gör jag inte. Varför? Därför att det inte är det minsta bekvämt eller mysigt. Det är kalt och kallt. Måste skaffa tjocka härliga svepande gardiner och en mjuk gosig matta så att det åtminstone slutar eka. Det går inte att prata i telefon där inne. Ljudet studsar mot väggarna och man hör inte själv hur högt man pratar.

Kontoret använder jag bara när jag fakturerar, betalar räkningar eller håller på med något annat där jag behöver använda min skrivare eller mina pärmar tex. Annars flyttar jag runt lite. Sängen är en favorit, där kan jag dra ned rullgardinerna och få lagom ljus för att redigera bilder. Ibland sitter jag i vardagsrummet, ibland i köket, men idag sitter jag här i fåtöljen i tv-rummet.

_DSC5672

Bekvämt och varmare, även om det saknas gardiner även här. Vet inte hur tydligt det syns men fönstren är från 50-talet och en renovering, för att likna de fönster som fanns här när huset byggdes för 103 år sedan, är påbörjad men inte slutförd. Jag tror att det kommer att synas lite mindre när de blir klara och med gardiner, så gardiner skall det bli. Sedan, någon gång…

Nej nu så måste jag jobba på här. Ha en fin dag!

Kram kram

Helena

INGEN VACKER SYN

 

Men det kommer att bli bra!

Jag är övertygad om att det kommer att bli bra, även om det ser ut som, ursäkta uttrycket, skit just nu. Fasade är riktigt illa där an. Flera vändor av dåliga renoveringar med betongputs och annat elände sitter uppe på väggarna. På vissa ställen har bitar ramlat ned och allt är smutsigt och fult.

Men till våren mina vänner, då skall Villa Skogsbrynet återfå sin forna glans och bli vit och fin. Egentligen är det lite fel, för det krävs inga större efterforskningar för att inse att huset en gång i tiden, då det uppfördes, var vaniljgult åt det gula hållet. Ni vet lite sådär kaserngult. Men näe, jag vill inte ha ett gult hus, jag vill ha ett vitt hus och detta har nog varit vitt de senaste 50 åren i alla fall, så vi kör på det.

_DSC5376

Ha en riktigt fin lördag!!

Kram kram

Helena

SKÖNT – ALLT VAR OK

 

Jag har sagt det förr och säger det igen, det är inte bara rosenskimmer att köpa ett gammalt skruttigt hus och renovera upp det. Det trodde ni säkert inte heller, och jag vet att det är många som VET att det är så. Alla ni som provat och som är i det just nu.

Igår var det dags för ”sotarmurre” att gå igenom alla eldstäder. 3 kekelugnar, en vedspis och en murad spis med kassett isatt.

Vaknade tidigt med den där lite molande känslan i magen som jag kände igen från tiden då ”syllskiten” upptäcktes. Ja ni vet då vi upptäckte att mer eller mindre hela syllen längs södra sidan var kaffepulver och myrbo… Obehagluig känsla det där, som att ”Usch, vad kommer de att upptäcka nu???”

Men tack och lov, allt var som det skulle och han hade inget att anmärka på. Skönt! Så efter en genomgång hur alla edstäder skall skötas och eldas i, kan vi nu se fram emot en varm och gosig vinter med härliga sprakande brasor i flera rum. Thank God for that!!

_DSC5414

Kakelugnen i Lillans systers rum. Vanlig rund men med ett fint krön däruppe.

_DSC5399

Och så kakelugnen i vårt sovrum. Men den har ni väl sett till leda vid det här laget!

Nu skall jag iväg på två jobb här i eftermiddag. Så tack och hej och ha en fin dag!!

Kram kram

Helena

FINBESÖK I VILLA SKOGSBRYNET

 

Idag kom han, Theselius, men bara för att mellanlanda. Han skall nämligen upp till huset i fjällen, det är där han skall bo. Men just nu står han i vardagsrummet och glänser. Tänk om jag ångrar mig och behåller honom här i Västerås…

_DSC4963

Oj, oj, klockan är mycket, skall snart upp igen. Imorgon väntar många mil i bil och en urtrevlig tillställning som jag kommer att berätta mer om imorgon!

Kram kram

Helena

HOPPAS PÅ FYND

 

Nu har jag redigerat och sorterat så ögonen blöder. Dags att hoppa in i duschen (för det hann jag inte i morse innan dagislämningen) och dra ut en sväng i stan.

Jag har siktet inställt på Öbergs färghandel och Rusta. Golvfärg från Öbergs och matta från Rusta är planen. Vi skall lägga nytt golv i köket nästa sommar, men jag står inte ut med det nuvarande golvet så jag måste göra en quickfix med vit färg så länge.

Starwoman visade en fin matta från Rusta som eventuellt kan passa mitt syfte, så jag måste åka ock kolla den idag. kostade nästan ingenting tror jag så det blir bra!

45202853full

See you!

Helena

KRISTALLKRONOR I VILLA SKOGSBRYNET

 

Vi flyttade in här i slutet på april. Då hade just vintern vänt till vår och sommar, och ljuset flödade i huset. Nu är hösten i antågande och mörkret gör sig påmint. Vissa rum saknar fortfarande lampor, tex våra garderober. Det finns små fönster i dem så det har knappt märkts tidigare, men nu, nu är det mörkt där inne om kvällarna. Måste hitta lampor dit snarast.

_DSC4438

Det blir nog små kristallkronor till garderoberna. Jag älskar kristallkronor. Kanske något som hänger kvar sedan jag var barn. När vi var ute och åkte bil på kvällarna, räknade syrran och jag alltid kristallkronor i fönstren vi passerade.

Nu har jag ett par egna och älskar dem verkligen. Den stora som hänger i hallen på övervåningen fick vi av den rara damen som bodde här innan oss. Jag tycker att den passar så bra där uppe, den hör till Villa Skogsbrynet på något sätt.

Nu måste jag sätta igång och jobba, mycket mycket att göra tack och lov!

Kram kram

Helena

VISSA HAR DET, ANDRA INTE…

 

 

4 av 16 dörrar i detta hus har fina handtag. Jag kan nästan ta gift på att de är original eftersom de sitter på de gamla höga pardörrarna. Resterande dörrar är av senare dato. Lite blandat från olika decennier skulle jag tro.

Handtagen skall naturligtvis bytas ut. Alltså de som är från fel tidsepok. Det är ganska många handtag som skall bytas så det blir en skaplig slant. Finns det någon som har något tips på ett företag som säljer just detta handtag skapligt billigt?

Detta är mer eller mindre exakt kopia av våra gamla.

101-001n

De jag har hittat ligger runt och drygt 1000-lappen, det blir mycket pengar sammanslaget det…

Kram kram

Helena

”VÄRSTA JULHUSET”

 

Tänk vilken sommar vi fick i år och ännu verkar den inte vara helt slut, även om tunga gråa moln hänge över Västerås idag. Typiskt, jag som har två fotograferingar inbokade…

Hur som helst står vi inför en vinter som kan bli kall och lång. Tycker nästan alltid att det är så, fin sommar-rejäl vinter. Om sommaren varit lite si och så brukar vintern kunna bli det också. Inte vet jag, det kanske bara är jag som kommer ihåg det så.

Med nytt, gammalt, hus kan jag med mitt katastroftänk inte låta bli att fundera lite på hur det blir med huset i vinter. Kommer det att vara kallt och dragit runt de gamla fönstren och kommer värmen att fungera som den skall? Hur mycket stryk kommer fasaden ta av att stå ofixad ännu en vinter och kommer den nygjorda dräneringen av tomten att fungera som den skall när det börjar regna eller vid snösmältningen i vår?

Borde kanske släppa de där tankarna och se fram mot det mysiga som väntar i vinter. Det är ju trots allt värsta ”julhuset” vi köpt (eller hur Åsa :-). ”Julhus” tänker ni, vad är det?

Jo, tänk 3,5 m hög julgran, Fanny och Alexander, Lillan i julklänning tassande ned för den stora trappan, slängrumpa genom alla rum, varma goa kakelugnar och glögg som värms på vedspisen i köket. Det är ”julhus” det!

_DSC3375

Men innan det skall jag och flickorna göra egen pizza som vi skall grädda i vedspisen i köket i höst. Fräckt med egen vedugnsbakad pizza, ja banne mig det är det!

_DSC2756

Dags att ta tag i denna dag. Ha det gott och på återseende!

 Kram kram

Helena

DET JAG FÖLL FÖR

 

Jag föll som en fura för den breda jättetrappan, de höga pardörrarna och panelen på väggarna. Det kändes som att de bara fanns där och väntade på att jag skulle flytta in här och ta hand om dem.

_DSC3689

Får fortfarande nypa mig lite i armen ibland när jag går upp för trappan. Här bor jag liksom!!!

_DSC3695

Kram kram

Helena

NYPLANTERAT

 

Alltså vår trädgård, hur mycket finns det inte att göra där då egentligen? Ungefär hur mycket som helst skulle jag vilja säga. Men hur mycket orkar man då mitt i renovering och bygge och allt det där? Typ inget…

Vi har verkligen inte gjort något med trädgården sedan vi flyttade in. Vi har gjort stengångar längs sidorna och en uteplats med omgärdande mur på baksidan, men thats it. Växtligheten har vi lämnat därhän.

I helgen fick vi för oss att vi skulle åka och kika på lite växter, få lite inspo och kanske handla något trevligt. Vi kom hem tomhänta men jag hade i alla fall fått en idé.

_DSC3460

Längs med husets ena sida är det ganska skuggigt och trist. Efter markarbetet har det blivit en tom jordslänt som vetter upp mot allmänningen. Vis av tidigare erfarenheter, kommer jag aldrig mer att försöka plantera växter som inte är avsedda för just det rådande ljusförhållande etc som finns på platsen. Alltså får man leta växter som trivs i skugga för den slänten.

Funkian, som jag hade mycket av på Udden, passar utmärkt i skuggiga lägen och med sina vita kanter på bladen lyser den upp fint på lite mörka platser. Jag kom på att jag skulle plantera funkia längs gången när jag såg några plantor i trädgårdshandeln.

Gjorde ett snabbt överslag och insåg att jag skulle behöva köpa funkior för strax över tusenlappen för att täcka hela sträckan. Kändes som en trist utgift… Sedan slog det mig att det i en gammal rabatt här i trädgården växer två stycken som jag lätt skulle kunna ta och dela.

Sagt och gjort. Jag åkte hem och grävde upp de två funkiorna. Delade dem i 15 små delar och planterade längs gången som jag tänkt.

_DSC3451

Voila, funkiagång i vardande och kostade inte en enda krona. Toppen! Vad jag skall fylla resten av slänten med vet jag inte, låter det bero så länge.

Nu är jag sugen på att plantera lavendel längs hela muren. Tänk så fint med en lila liten lavendelhäck tillsammans med den grå muren…

_DSC3458

Kram kram

Helena