.

.

Äntligen kom sommaren tillbaka, det tackar vi för. Det har ju varit en del regn och lite rusk tidigare, men som vi vet finns inget ont som inte har något gott med sig… Tydligen finns det mycket svamp i skogarna. Inte för att jag varit där själv, men jag hade turen att få en påse (och har ni sett vilken fin påse med en torkad blomma på), av min fina granne som tack för att jag vattnat lite åt dem då de var borta. Så himla snällt!

.

.

.

.

Och vad ifrån skog och mark kan vara godare än en knäckemacka med smörstekta kantareller?

.

.

För dig som inte är jättebekant med smörstekta kantareller kan jag berätta att det är den absolut vanligaste matsvampen i Sverige. Den växer i hela landet (dock inte som smörstekt då, haha), om än sparsamt i fjällen. I övriga Europa är kantarellen på väg att försvinna. Eller, den minskar åtminstone kraftigt och betraktas som allt från rödlistad till potentiellt hotad i olika länder. En trolig orsak är… inte helt otippat… luftföroreningar. Vad gör vi med vår värld?

.

.

.

.

Hur som haver så är de små delikatesserna, enligt mig, godast att ätas smörstekta tillsammans med tunt skivad charlottenlök, salt och peppar och så lite klippt gräslök uppepå. Kantarellstuvning, som jag är uppvuxen på (mamma och pappa plockade alltid hur mycket som helst), är också våldsamt gott.

.

.

Skulle du råka på att hitta mer svamp än vad du orkar äta upp vid ett och samma tillfälle, kan jag rekommendera dig att förvälla dem och sedan frysa in. Rensa, lägg i en kastrull på medelvärme, låt stå till svampen flyter i sin egen lag. Tag av värmen, häll upp i burkar, mamma brukar använda creme fraich-burkar som blir lagom portionsförpackningar, och frys sedan in dem. Supersmidigt och härligt att ha till vintern att plocka fram.

..

.

Kram

Helena

.