Den värsta julen i hela mitt liv

∼ innehåller annonslänkar till newport ∼

julen 2018-2

.

.

Hej på er mina kära läsare, äntligen äntligen är jag i så pass bra skick att jag faktiskt orkar skriva några rader. Och det kan jag säga att vill du bara konsumera feelgood den här julen så ska du sluta läsa nu, för det här inlägget kommer att vara precis allt annat än behagligt och trevligt.

.

.

Jag vill börja med att säga att givetvis finns det många många andra som haft det mycket mycket värre än jag den här helgen. Barn och vuxna som inte får uppleva kärlek, svårt sjuka personer och deras anhöriga, hemlösa, missbrukare, ensamma, människor på flykt osv osv. I jämförelse med dem har jag naturligtvis inget att klaga på, det här är ju övergående och det kommer en ny jul nästa år. Jag jämför bara med mina egna tidigare jular, och det här är då utan konkurrens den värsta julen jag varit med om.

.

.

Ca 1,5 vecka innan jul fick jag in ett stort jobb som skulle vara klart till den 2 januari. Eftersom vi skulle åka till Lofsdalen på juldagen och vara borta ända till nyår la jag in högsta växeln för att få det klart till fredagen innan jul. Det innebar att princip all min vakna tid (som inte hade med Lillans skolavslutning att göra för den prioriterade jag) gick åt till jobbet. Det medförde att jag hade en extremt lång lista med saker att göra till lördagen innan jul. Listan innefattade att städa hela huset, slå in klappar, storhandla, handla julaftonskläder till Lillan, stryka nytvättade sofföverdrag, köpa blommor, packa inför Lofsdalsresan etc. På toppen av det hela visade det sig att jag inte hann klart med det stora jobbet, så jag behövde lägga minst 4-5 timmar på det under helgen också.

.

.

Fredagkvällen tillbringade vi tillsammans med svärföräldrar, svågrar och svägerskor på Steam Hotel. Julbord och julshow och vi hade det sååå trevligt. Med tanke på den digra ”listan” av saker jag hade att göra under lördagen tog jag det väldigt lugnt med snapsen under kvällen, och det var tur det, för när jag vaknade på lördagmorgonen var jag sååå sjuk! Alltså sjuk som i hög feber, hosta from hell och ett huvud som jag trodde skulle sprängas vilken sekund som helst. Jag var så himla sjuk så jag tror på riktigt att jag aldrig vari så sjuk någonsin i hela mitt vuxna liv…

.

.

Ni förstår paniken va, när man inser att inget av allt det där som står på listan kommer att bli gjort (åtminstone inte av mig) och det är julafton om två dagar… Feberrosig och urlakad är det bara att kapitulera och acceptera att det får lov att bli jul ändå, utan mamman den här gången. Sån himla tur att jag har Magnus som är världens världens bästa älskling och pappa. Medan jag klockat Alvedontider, hostat mig sönder och samman, ömsom frossat under berg av täcken och ömsom bytt sjöblöta pyjamasar, har han handlat mat, dammsugit, tagit med Lillan ut för att shoppa julaftonskläder, slagit in paket OCH passat upp på mig. För jag har inte kunnat göra någonting. Ingenting, absolut ingenting.

.

.

julen 2018-3.jpg

Som ni ser hann det nya soffbordet komma innan jul. Och vi är sjukt nöjda med det, så otroligt snyggt och stort och superhärligt! Rummet är så stort så det behövs ett rejält stort bord för att det inte ska se fjuttigt ut. Plexiglasbokstödet finns här förresten, på 50% Rea (Tips!). Den här, som är lite av en oldie but goldie, skulle gärna få ta plats på bordet också. .

.

Det värsta när det blir såhär är att man sabbar julen för andra människor också. Mest synd är det förstås om Lillan som saknade mamma under julfirandet på Julafton ute hos min svärfar. ”Det blev inte som vanligt och jag saknade dig så mycket mamma”… Och oj vad det känns i ett mammahjärta.

.

.

Idag är det annandagen, och jag är fortfarande sängliggande. Febern börjar ge med sig, men jag känner mig otroligt svag, och hostan, ja den sitter så himla långt ned i bröstet så jag är faktiskt lite rädd att det ska bli lunginflammation av det hela. Men men, jag hostar på och försöker att få upp basilluskerna även om det gör fruktansvärt ont varje gång jag tar i. Jag måste försöka ta mig in i duschen idag och byta lakan i sängen, allt klibbar just nu. Som ni förstår blev det inte någon resa till Lofsdalen heller, också det en sån där sak som man känner sig så ”skyldig till”, att Lillan får ett trist jullov liksom…

.

.

Ja nu vet ni hur det ligger till i alla fall, och hoppas ni själva haft en fantastisk julhelg!

.

.

Kram

Helena

.

.

Kategorier:

Okategoriserade

4 kommentarer

Vilken jäkla vända! Passa dig nu så du inte tar i och tycker du är friskför tidigt. Det kan bli kännbart med en massa skitkomplokationer – fråga mig 😉 som drabbades av det förra året. Absolut inte värt det. Krya på dig nu!

Gilla

Tråkigt att behöva vara sjuk på julafton. Skönt att du är på bättringsväg! Jag reagerar på sättet du beskriver att Magnus klivit in och gjort allt. Varför blir han en ”hjälte” nu och det egentligen låg på dig att göra allt? Förstår aldrig varför män ska glorifieras för sånt som vi kvinnor gör hela tiden. Du har ju också ett heltidsjobb (och av din beskrivning mer än heltid just under denna period)!

Gilla

Jag vet inte hur du Louise har det i ditt eventuella förhållande, men hemma hos oss hjälps vi åt med allt mest hela tiden och delar ganska lika på hemmagöromålen. Eftersom jag jobbade så mycket veckorna innan jag blev sjuk skötte Magnus precis allt här hemma under den tiden. Jag gjorde inte mycket annat än jobbade och sköt upp julfixet till helgen… När lördagen så kom och det var dags för oss att göra klart det som var kvar att göra inför julen insjuknade jag och så fick han göra alltihopa själv istället. Så brukar vi verkligen inte ha det. Och när du skriver ”Varför blir han en ”hjälte” nu och det egentligen låg på dig att göra allt? Förstår aldrig varför män ska glorifieras för sånt som vi kvinnor gör hela tiden” förstår jag inte vad du menar. Varför förutsätter du att ALLT ligger på mig att göra? Jag hade mina arbetsuppgifter och han hade sina. Nu fick han göra ALLT som var på bådas våra listor, vilket jag aldrig under våra 16 år tillsammans behövt göra. Så nog sjutton kan jag drista mig till att berömma honom både en och två gånger för att han styrde upp hela julen själv, precis som han hade berömt mig om jag hade behövt göra detsamma för honom. God fortsättning! Vänligen Helena

Gilla

Oj kära nån – men vet du det ordnar sig ju. Ha dålig samvete för att man blir sjuk och sabbar julen är troligtvis ingen kommer få men av 🙂 mer än att det förstås är tråkigt när det pågår… Krya dig massor nu!
kramar!

Gilla

Lägg till en respons

Ditt namn, e-postadress och kommentar krävs. Vi kommer inte publicera din e-post.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Följande HTML-taggar kan användas i kommentarfältet: <a href="" title="" rel=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <pre> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

%d bloggare gillar detta: