–
Att renovera ett hus och bygga ett annat i 3 år tar på krafterna
När man berättar för folk hur mycket vi gjort med huset och vad vi gjort och så vidare, blir det ofta att man bara drar samma historia rakt igenom varje gång. Man säger samma saker, himlar med ögonen och slår ut med armarna på ungefär samma ställe i berättelsen – varje gång.
Det man inte så ofta gör däremot är att ta sig tid att minnas alla de där känslorna som pendlat mellan hopp och förtvivlan, samt att faktiskt göra en total sammanställning av allt man gjort de senaste 3 åren. Äsch, det är väl inget att hålla på och grubbla över tänker ni nu. Men jag tycker att det kan vara bra att fundera på det ibland. Det får mig att känna mig stolt över att vi faktiskt rodde det här projektet i land (även om vi inte snickrat och målat själva), och det precis samtidigt som vi genomförde ett husbygge (i lösvirke utan ritningar) i Lofsdalen 42 mil bort, samtidigt som vi båda jobbade heltid och hade två tonåringar och en 5-åring att ta hand om.
Kanske inte så konstigt att det idag tar emot för mig varje gång jag funderar på att dra igång ett projekt som att typ sy färdigt gardinerna jag börjat på och skruva upp gardintänger till dem, eller måla det lilla röda skjulet på gården som står i bjärt kontrast till det gnistrande vita huset. Jag är helt enkelt trött långt inne i själen…
Det kanske släpper någon gång och så blir hux flux hela huset fix och färdigt!
Kram kram
Helena
Ta hand om dig. Världen är full av för duktiga flickor som kraschar….
GillaGilla
Tack för att du delar med dig. Jättebra att belysa detta tycker jag då kanske många tror att man får ett drömhem som er genom ett knäpp med fingrarna. Det ligger mycket jobb bakom!
GillaGilla
Var rädd om dig. Kan rekommendera Friskis&Svettis yogapass på Igor och bara vara ute i friska luften, förstås.
Kram Camilla
GillaGilla
Förstår precis hur du menar. Vi är lite i samma situation själva. Nu i vår ska vi byta hälften av alla fönster i huset och renovera sovrummet. Det är ju så himla roligt att få det fint, återgå till originalet av huset från 1921 och ”komma iordning”. Samtidigt måste man låta sig slappna av och inte göra något under vissa perioder också. Här hemma har vi helt släppt allt vad renovering heter i typ 3 månader, sedan började det klia i fingrarna igen. Det viktiga är nog att ta sig den tid man känner för mellan renoveringsarbetena. Jag tycker att ni har det helt fantastiskt fint hemma och det är så roligt att läsa om allt du företar dig. Allt från om att sadla om i karriären från op-sköterska till att nu sadla om igen och ge dig in i politiken på deltid. Orkar du så fortsätt, du förgyller verkligen min vardag med din bästa blogg och härliga inställning!! (Men jag skulle helt klart klara mig en vecka utan blogginlägg också om jag visste om det innebar att du bara tog det lite lugnt den veckan. För jag vill ju att bloggen ska leva länge, länge, länge! :o) )
GillaGilla