Inredandet hemma i stan går på lågvarv. Vi laddar för att renovera toaletten ute i hallen och så mycket mer är det väl inte. Jag skulle så gärna handla tavlor till väggarna, men det finns inget utrymme för det just nu.
Jag har iofs nyss ropat hem ett fotografi på Luritz.com, som inte kommit ännu, men det är allt. Ett riktigt fint originalfotografi som ni ska få se när det hamnat bakom glas och ram.Annars har vi ganska tomt på väggarna som ni ser.
Auktioner är förresten ett bra ställe att hitta fina fotografier och trevlig konst till ett bra pris. Sådant är annars så himla dyrt tycker jag.
Jag kan tycka att det är lite trist med en rad posters och planscher som dyker upp i var och var annat hem hos bloggare. Det blir liksom för mycket, ungefär som när man hör en och samma låt på radio en gång i timmen i fyra veckor… Jag klarar till slut inte av att se en enda till karta över New York, eller ett enda till barnfotografi av Vee Speers.
Jag vet, jag har också Vee Speers, men kanske inte så länge till. Det nya fotografiet som är på väg in aspirerar på platsen över Le Corbusiersoffan!
Kram kram
Helena
Drömhus 
Håller med dig om kartorna och Vee Speers. Jag har också EN Vee Speers, det räcker! Inga kartor. Sen har jag iofs en del posters från Fotografiska, men såna jag valt ut som jag gillar, som jag faktiskt inte sett en enda en på någon blogg! =/
GillaGilla
Har du aldrig funderat på att ha textil på väggarna?
GillaGilla
Jag gillar min ny tavla fortfarande och man får tänka på att det som man ser i bloggar är bara en liten klick av vad människor har hemma, de flesta har aldrig sett en ny poster tex.
GillaGilla
Jag ser inget egenvärde i att ha unika prylar, utan fungerar säkert precis som du att jag har det jag gillar och struntar i vad andra har, tycker eller tänker. Det är mitt hem och jag vill ha saker sim jag tycker om, oavsett om de är poppis, opoppis, finns hos alla eller finns hos ingen. Det som kan hända mig, eftersom jag läser bloggar, är att jag tillslut blir så mätt på att se en viss sak som dyker upp hela tiden att jag tillslut knappt orkar se min egen. Jag köpte denna för flera år sedan innan jag hade sett mig led på den, därför att det var knappt ingen som visade den då. Ett annat exempel daggvasen, den ville jag ha men den var dyr och jag tänkte att jag skulle köpa när jag fick råd. Efter ett tag hade alla bloggar jag läser köpt den och jag hann se mig mätt på den innan jag köpt den… Är du med på hur jag menar? /Helena
GillaGilla