Inte är det bara jag som tycker att champagne är som allra allra godast när man dricker den bara sådär. Jag menar, när-som-hellst liksom.

Om det är fest eller något speciellt att fira, ja då kan det ibland nästan kännas stånkat att sippa skumpa, man liksom förväntar sig det (inte alltid förstås, men ni vet vad jag menar).

Men när man tar fram den där fina flarran en kväll, och behöver tänka till ett par sekunder för att komma fram till en bra anledning att knäppa den, ja det är då den är som godast!

Minns inte vilken anledningen vi kom fram till denna kväll, uppe i Lofsdalen, men sjujäkla gott var det i alla fall.

Trevlig fredag förresten, säkert någon av er som knäpper en flarra ikväll bara-för-att!

Kram kram

Helena