Det går sakta framåt med pallkrageodlingen. Jag har förstås en målbild som jag jobbar utifrån. Men allt kostar och tar tid så jag tar lite i taget.
Nu senast har gångarna fått beläggning. Jag hade tänkt lägga singel där, men kom på att det är inte särskilt skönt för bara fötter att gå på.
Jag tänker mig att Lillan tassar ut barfota om mornarna för att plocka jordgubbar och smultron till frullen. Jag ser också hur jag själv, mitt i matlagningen, springer ut utan skor för att snabbt plocka in lite sallad eller persilja till middagen. Alltså fick det bli stenmjölsgångar istället. Sååå skönt för bara fötter att gå på och den grå färgen är jättefin.
Nästa steg ska pappa hjälpa mig med. Det blir lite bygga, och det är jag inte jättebra på, men det är han!
Kram kram
Helena
Drömhus 
Tack för en inspirerande blogg! Blir nyfiken på stenmjölsgångarna eftersom jag själv håller på med ett liknande projekt där vi gick från stenläggning till kalksten och nu funderar om. Hur är stenmjölet? Blir man smutsig av det eller fungerar det att springa in och ut utan att de små barnfötterna drar med sig allt in?
/Alex
GillaGilla
Roligt att du gillar bloggen! Tack för det! Stenmjölet verkar bli ganska hårt packat och känns väldigt ”stabilt” och slätt att gå på. Inte som en sandstrand, utan mer som en hårt packad grusväg med små små stenar. Fötterna blir inte grusiga av att gå på det, bara lite lite dammiga just under fotsulorna. Man sjunker inte ned i det utan det är väldigt ”hårt”. Gruset tycks inte fästa på torra fötter. //H
GillaGilla
Så himla snyggt, undrar också om det virvlar runt och om man tar med det in i huset? Stort tack för snygg och bra blogg!
GillaGilla
Tack för fina ord!! Nej det virvlar inte alls runt. Det verkar bli ganska hårt packat och känns väldigt ”stabilt” att gå på. Inte som en sandstrand, utan mer som en hårt packad grusväg med små små stenar. Svårt att beskriva men jag är väldigt nöjd! //H
GillaGilla