God morgon,

vi har en helt underbar morgon här i fjällen! Solen strålar och det är så vindstilla att inte ett endaste löv tycks darra därute där höstens färger börjar göra entré.

M och jag har åkt upp hit själva, utan barn, för att fixa med lite detaljer i huset.

Det snygga bordet och bänken som vår snickare Tobbe gjort av Dinesenplank, har fram till nu stått obehandlade. Det har gjort att de under det senaste året antagit den där gula furufärgen som vi, och många med oss, älskar att hata. Ju längre tiden gått desto mer har vi dragit oss för det… Men nu är det fixat i alla fall, bordet är slipat och lutat och idag ska vi grundsåpa det. Härligt att ha det gjort!

Vi har kört upp i en liten lastbil som vi fått låna av världens bästa Mats (Soundslight, behöver ni hjälp med ljus och ljud vid ett event el dyl, är det honom ni ska kontakta), och med oss har vi en trappa och sängar till loftet (äntligen), garderob till hallen.

Garderoben är en Pax från Ikea, som ska byggas in och få på sig det fina skalet och de toksnygga dörrarna från Superfront som vi köpte för snart ett år sedan. Lovar visa bilder när det är klart.

När de här grejerna är på plats är det faktiskt mest bara mindre detaljer som ska till innan allt är klart. Det här huset är ett sådant hus som vi inreder nu, och kanske under ett par år framöver beroende på hur mycket vi hinner och har råd, och sedan ska det bara vara. Det ska se likadant ut om 10, 20 och 30 år. Det här ska vara en plats där våra barn och barnbarn kan känna igen sig och samla på minnen, och där kulissen är den samma genom hela livet.

Hittade en himla fin vägghylla som kan vara nästa pryl till huset. Vi kör väl samma princip som tidigare, tre månaders regeln, känna efter är det verkligen detta vi ska ha?

Foto: Ragnar Ómarsson

Vägghyllan Ekby Järpen / Ekby Gällö (Ikea), kan det vara något? Tycker den är fin och den skulle passa här. Behöver något för kokböcker, kanske ett inramat fotografi, lite fina pryttlar som gör att det blir lite mjukare här, inte så kantigt och stelt.

Gillar ni den?

Kram kram

Helena